Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

söndag 18 oktober 2009

Västerhaninge.

Västerhaninge är en tätort i Haninge kommun. Cirka 14 000 av Haninge kommuns totalt ungefär 74 000 invånare bor i Västerhaninge kommundel (siffrorna avser år 2007).


Västerhaninge ligger i Haninge kommuns södra del och gränsar i norr mot Hanvedens stora skogs- och strövområden, i öster mot Jordbro, i söder mot ett stort jordbrukslandskap och i väster mot Tungelsta. Avståndet till Stockholm är 22 km och till Handen 6 km. Västerhaninge delas i två delar av järnvägen.

Kända områden som ingår i norra Västerhaninge är Åbylund, Norrskogen och Jägartorp. I södra Västerhaninge finns Ribby, Ribbyberg och Nedersta.

Cirka 8000 år före Kristus försvann inlandsisen från Västerhaningetrakten och landhöjningen satte igång. Havsbottnen i området höjde sig och blev en skärgård långt från närmaste fasta land som låg i Närketrakten.

Cirka 5000 år före Kristus låg havets strandlinje i den nordöstra utkanten av dagens tätort Västerhaninge. I stort sett hela det området som berörs av utvecklingsprogrammet låg fortfarande under vatten. Stenåldersmänniskorna hade sina bosättningar nära stranden och levde på att fiska, jaga och samla ätbara växter. Människorna fanns på Södertörn troligen sedan minst tvåtusen år.
Cirka 4000 år före Kristus dvs under yngre stenåldern, fick jordbruk och boskapskötsel ett litet inflytande i ekonomin i regionen.

Cirka 2500 år före Kristus hade det mesta av marken där tätorten av i dag ligger blivit fast mark men fortfarande med en nära anknytning till havet. (Se bild)
Cirka 1800 år före Kristus började människorna bosätta sig mer permanent i trakten. När havet drog sig tillbaka lämnade det efter sig bördiga jordar som det gick lätt att försörja sig på. Då lades grunden till det som i dag är tätorten Västerhaninge. Jordbruk och boskapsskötsel dominerade vid den här tiden ekonomin och skulle fortsätta att göra det i nästan 4000 år ända fram till senare hälften av 1900-talet. Åbygravfältet, som troligen var ett av de större gravfälten i Mälardalen, var i bruk under den äldre järnåldern (Cirka 500 före Kristus - 500 efter Kristus).

500-1050 talet dvs under yngre järnåldern får kulturlandskapet, dvs bebyggelsen, åkrar med mera i Västerhaninge troligen den struktur som sedan har bevarats ända in på 1900-talet. Många av ortnamnen i Västerhaningebygden har sannolikt också uppstått under samma tid. Även runstenarna kom till under den här tiden.
Cirka 1000 efter Kristus börjar troligen bygden att kristnas.

Börjar antagligen också ett mer sammanhängande vägnät att uppstå, även om vägarna länge bara var stigar. Den nuvarande kyrkans äldsta delar tycks dock vara från 1200-talet.

1314 Första belägg av ortnamnet Västerhaninge är daterat omkring 1314. Namnet skrevs då Westrahanunge. Även Ribby, Nedersta och Fors är skriftligt belagda sedan 1300-talet.
1350 härjade Digerdöden.
1641 Brann kyrktornet på Västerhaninge kyrka.
1710 Härjade pesten.
1731-34 Uppfördes troligen tingshuset, från början bara i en våning.
1800 Hade Västerhaninge socken 1 144 innevånare.
1831 Förstördes nästan hela kyrkan av brand. Den fick efter återuppbyggnaden sitt nuvarande utseende.
1834 Blev Västerhaninges första skolhus färdigt
1855 Var sista avrättningen vid galgstenen intill Nynäsvägen.
1900 Hade Västerhaninge församling 2 063 innevånare.
1901 Den 28 december öppnades järnvägen Stockholm-Nynäs. Nynäsbanan blev en av de viktigaste faktorerna för Västerhaninges utveckling under 1900-talet, men det var först efter 1950 som man kunde se effekten ordentligt.
1918 Flyttade Västerhaninge folkhögskola från Tungelsta till Västerhaninge.
1920-24 kom elström och elektriskt ljus.
1921 Startade Berga lantbruksskola.
1920 och -30 talen Hände en del med vägarna i Västerhaninge när biltrafiken började komma igång.
1922 byggdes en bro över järnvägen norr om stationen
1926 byggdes Österhaningevägen
1932 byggdes Tungelstavägen och ersatte den gamla häradsvägen och
1933-34 Nynäsvägen rätades. Under de här årtiondena eller omedelbart innan byggdes troligen också det finförgrenade vägnätet för villa bebyggelsen sydväst om kyrkan.

Under första hälften av 1900-talet var tvättverksamhet en viktig egen näring eller ett komplement till jordbruksverksamhet.

Troligen fanns det ett hundratal tvätterier i hela Västerhaninge församling på 1940-talet. Det fanns samtidigt några trädgårdsmästerier inom utvecklingsprogrammets område, men den absolut övervägande andelen av dessa låg i Tungelsta.
1950 Hade Västerhaninge församling 3 385 innevånare.
1953 Uppfördes det första flerfamiljshuset i Stiftelsen Västerhaninge Bostäders regi på Ekstigen 2-4. Som motpol till stiftelsens hus på Ekstigen byggde man Åbygårdarna som är en bostadsrättsförening.
1953-1970 uppfördes de flesta flerfamiljshusen i Västerhaninge.
1954-1971 Skolorna Ribbyskolan, Ribbybergsskolan, Parkskolan och Nytorpsskolan kom till
1954 Uppfördes Västerhaninges kommunalhus.
1959-60 Började företagen etablera sig i Håga industriområde.
1962 Invigdes folkhögskolans nuvarande lokaler.
1969 Invigdes Västerhaninge köpcentrum.
1971 Bildades Haninge kommun av Väster- och Österhaninge kommuner.
1972 Hade Västerhaninge församling 15 506 innevånare vilket innebar att befolkningen nästan hade femdubblats på 22 år.
1973 Börjar pendeltågs trafiken.
1985 Uppfördes Mormontemplet.
1996 Öppnades motorvägen mellan Jordbro och Fors. Största delen av genomfartstrafiken mot Nynäshamn slutade då passera Västerhaninge centrum. Samma år invigdes också det nuvarande stationshuset och dubbelspåret öppnades.
1999 Hade Västerhaninge församling 15 590 innevånare. Folkmängden hade då i stort sett varit konstant sedan 1972.

Inga kommentarer: