Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

måndag 18 januari 2010

Haslev. (Danmark)

Haslev är en stad i Faxe kommun i södra delen av Zeeland, Danmark. Det är ca 60 km (37 mi) från Köpenhamn och har en befolkning på 10.941 (1 januari, 2009). Haslev är populärt kallad skolan staden med de gröna omgivningarna (skolebyen i det groenne). Det finns inte mindre än sex allmänna skolor, två internatskolor, en folkhögskola och en teknisk skola samt ett kollegium av utbildning och en sjätte-gymnasiet.
Ständerna och slott i Gisselfeld och Bregentved är nära Haslev. Haslev startade som en liten by som heter Hasle med några hus och gator runt kyrkan. Namnet ändrades till Haslev att undvika förvirring med andra liknande stadens namn i Danmark.
1870 järnvägen passerar Haslev staden invigdes. Vid den tiden Haslev hade bara 653 invånare. En gata som heter Jernbanegade (Railwayroad) belades för att ansluta kyrkan med den nybyggda järnvägsstationen. Under åren som följde på gatan blev huvudgatan i staden med affärer, banker etc. År 1911 hade staden 3668 invånare. Under 1980-talet ett torg i mitten av gatan byggdes.
Under 20th Century Haslev växte snabbt och blev ett centrum för kyrkan Föreningen för Inre Mission i Danmark. Den senare byggde en folkhögskola, sjätte gymnasiet (med en internatskola) bland annat. Under 1970 och 1980 skolor blev oberoende av den ursprungliga föreningen.
Idag finns endast ett fåtal kvar i Inre uppdrag i Haslev.
I början av 1970-talet och framåt en entreprenör vid namn Ole Christiansen bygger helt nytt kvarter med ett enfamiljshus med tillhörande trädgård till en låg kostnad.Detta gjorde många familjer från hela Zeeland och speciellt Köpenhamn flyttar till Haslev.
Nobelpristagare Jens Christian Skou studerade vid Haslev Gymnasium (college) i sin ungdom. År 1997 mottog han Nobelpriset i kemi för sin upptäckt av Na +, K +-ATPas.

Inga kommentarer: