Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

måndag 25 januari 2010

Namsos. (Norge)

Namsos är en stad och kommun vid kusten mitt i Nord-Tröndelag. Staden ligger längst in i Namsenfjorden, där laxälven Namsen har sin mynning. I kommunen bor ca 12 500 personer varav ca 9000 i staden Namsos.
Älgen har stor betydlese i Namsos pga det stora älgbeståndet i området. Namsos stadsvapen har en gul älg på en röd bakgrund. Det finns även en staty av en älg i centrum.
Alldeles intill staden ligger ett berg som kallas Klompen, där finns en utkiksplats där man har fin utsikt över hela staden. Det finns även ett badhus (oasen) som är insprängt i ett berg.
För att åka bil in i Namsos måste man betala vägtull. Avgiften ska gå till att finansiera en ny bro och tunnel samt för underhåll av det lokala vägnätet. Projektet skapade stora känslor hos befolkningen och man lyckades samla ihop 7000 namnunderskrifter mot vägtullen. Ett väldigt stort antal i förhållande av antalet invånare. Trots protesterna blev vägtullen av. Namsos grundades 1845. Staden består mest av trähus och har brunnit ner tre gånger i sin relativt korta historia. Första gången var 1872 när två pojkar lekte med tändstickor. Andra gången var 1897 av okänd anledning. Tredje gången var under andra världskriget när staden bombades av tyska flygplan på Hitlers födelsedag den 20 april 1940.
Placeringen intill Namsen och de stora skogarna i närheten gjorde staden idealisk för sågverk. Men idag finns endast ett av de elva historiska sågverken kvar, Moelven Van Severen.

1 kommentar:

Auroras-n sa...

Där har jag varit några gånger i min ungdom. Fin stad. Intressant blogg.