Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

måndag 3 januari 2011

Nyíregyháza. (Ungern)

Nyíregyháza, stad i Ungern belägen i nordöstra delen av landet cirka 270 km från huvudstaden Budapest. Staden är även huvudstad i provinsen Szabolcs-Szatmár-Bereg och har 117 002 invånare (2001).

yíregyháza nämndes första gången 1209, då staden kallades endast Nyír (svenska: björk). En källa från 1326 hävdar att staden hade en kyrka, därför den andra delen av namnet "egyház" (svenska: kyrka, litterärt "ett hus"). Under mitten av 1400-talet hade staden omkring 400 invånare. Under 1500-talet, under den turkiska invasionen av Ungern blev Nyíregyháza övergiven, och blev bebodd igen under 1630-1940-talen.
Efter självständighetskriget, lett av Frans II Rákóczy, växte invånarantalet. Främst genom invandring från Slovakien. År 1786 lovades Nyíregyháza att få rätt till fyra marknadsdagar om året, och under denna tiden hade staden 7 500 invånare och var den största i sin provins. Under det tidiga 1800-talet blev staden fri från feodala härskare, familjerna Dessewffy och Károlyi. Under dessa framgångsrika år fick staden ett nytt stadshus, ett sjukhus, flera skolor och en restaurang belägen nära sjön Sóstó (saltig sjö).
Invånarna i staden tog en aktiv del under revolutionen och självständighetskriget mellan 1848 och 1849, och efter bannlysningen blev flera invånare fängslade, bland annat borgmästaren Marton Hatzel.
Under andra hälften av 1800-talet fick staden mer invånare och år 1876 blev staden huvudstad i Szabolcs (vilken idag är en del av det större Szabolcs-Szatmár-Bereg). År 1858 fick staden en järnvägslinje, flera nya byggnader byggdes, bland annat ett telegrafkontor, postkontor och teatern. År 1911 var konstruerandet av spårvagnar färdigt.
Efter många försök och prövningar under första världskriget blev Nyíregyháza under rumänsk ockupation för tio månader. Mellan de två världskrigen firade staden sitt 100:e år som självständig stad från feodala landägare.
Under andra världskriget blev mer än 6 000 av stadens judiska invånare bortskickade, och omkring 2 000 andra invånare skickade till ryska malenky robot. Flera byggnader förstördes också, bland annat Status Quo-synagogan, vars front har blivit bevarad och som idag finns bakom grindarna i Nyíregyházas judiska begravingsplats.
Från 1960-talet växte staden och utvecklades snabbt. Idag är Nyíregyháza en av de framgångsrikaste i Ungern, både som ett utbildningscentrum och turistdestination.

Upplagd av Bengt kl. måndag, januari 03, 2011

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)