Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

måndag 2 januari 2012

Aust-Agder. (Norge)

Aust-Agder är ett län (fylke) i Norge , som gränsar till Telemark , Rogaland och Vest-Agder .



År 2002 fanns det 102.945 invånare, vilket är 2,2% av den totala befolkningen i Norge. Dess yta är 9212 kvadratkilometer (3557 sq mi). Den administrativa centrum av länet är i Arendal .


Länet, som ligger vid Skagerrak kusten, sträcker sig från Gjernestangen på Risør till Kvåsefjorden i Lillesand. De inre delarna av området finns Setesdalsheiene och Austheiene. Om 77% av invånarna bor vid kusten, där den viktigaste byggde området. turism är viktigt eftersom Arendal och de andra kuststäderna är populära sevärdheter.


Länet omfattar öarna Tromøy , Justøya och Sandøya . Interiören i länet omfattar den traditionella stadsdelen Setesdal , genom vilka Otra floden flyter mot kusten.

Betydelsen av namnet är "(den) östra (del av) Agder ", eftersom ordet Aust är den nynorsk form av "öst". (se även: namnet på Vest-Agder län) .
Fram till 1919 var namnet på länet Nedenes amt . Den amt fick sitt namn efter den gamla Nedenes gården ( fornnordiska Niðarnes ), eftersom detta var den säte för amtmann ( landshövding ). Det första elementet är genitiv fallet av floden namnet Nid (numera kallad Nidelva ) och det sista elementet är NES som betyder " udde ". Innebörden av floden namnet är okänt.

ystemet med kommuner eller Kommuner , grundades i Norge 1837, baserat på tidigare befintliga församlingar . Norge hade avträddes till Sverige från Danmark 1814, där den snabbt gjorde uppror och vann rätt till självbestämmande, om nominellt del av Sverige. År 1905 förklarade Norges total självständighet. Under tiden gjorde Kommuner inte förbli densamma, men nya bildades, gamla trasiga upp, och marken var passerat mellan Kommuner.

Eftersom folkräkningen 1769 har Aust-Agder upplevt en stadig befolkningstillväxt: från 29.633 till 79.927 år 1900, och 102.848 år 2001. Dessa siffror är vilseledande, men eftersom de inte räknar utvandringen till USA . Det började med ett flöde av människor från Setesdalen som bisvärm av Jordanes i början av 19-talet. De letade efter arbete och kulturella förbättringar i städerna vid kusten, men ofta fortsatte till USA.

Inga kommentarer: