Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

söndag 8 januari 2012

Jägarförbund: Utrota vargen från Sverige.

Utrota vargen från Sverige.
Det kräver nu de elva varglänen i Jägarnas Riksförbund.


- Den nuvarande klart undermåliga vargstammen bör tas bort, säger deras representant, Bernt Lindqvist, till Expressen.se.

Utspelet får skarp kritik från naturskyddsföreningen:
- Horribelt, säger dess ordförande, Mikael Karlsson, till Expressen.se.
Jägarnas Riksförbund trappar ut retoriken i vargfrågan. I en skrivelse som skickats till regeringen ställer de elva varglänen åtta krav. Ett av dem: Utrota den frilevande vargen i Sverige helt och hållet.


Regeringen yrkas enligt skrivelsen, som Expressen.se tagit del av:
“att helt ta bort dagens genetiskt undermåliga vargstam,
att Sverige fortsättningsvis inte skall hysa frilevande varg,
att där varg ändå spontant invandrar skall fri skyddsjakt tillämpas“
– Vi har sagt att den nuvarande klart undermåliga vargstammen bör tas bort och sedan får man bedöma om man ska acceptera en invandring öster i från och om det finns behov och förutsättningar för det, säger talespersonen Bernt Lindqvist, till Expressen.se.

"Oerhört försämrad livskvalitet"
Bernt Lindqvist, är tidigare förbundsordförande och förbundsjurist i Jägarnas Riksförbund. Han uppger att man har cirka 15 000 medlemmar i de elva länen, samt att många icke-medlemmar i de berörda länen också visat sitt stöd efter deras senaste utspel i vargfrågan.

Bernt Lindqvist menar att de boende i varglänen "får oerhört försämrad livskvalitet" av vargen, samt att den orsakar ekonomisk skada för många småföretag inom till exempel djurhållning.
– En stor del av ortbefolkningen är förtvivlad och desperat, säger han.

Varför gör ni denna upptrappning i retoriken?
– Eftersom myndigheterna inte lyssnar på folket och folkets problem måste man öka tydligheten i kraven och argumentationen.
Henrik Tågmark, förste vice ordförande i Jägarnas riksförbund, poängterar att de elva varglänens utspel inte är förbundets ställningstagande.
– Än så länge är vår policy sådan att vi inte har den här nollvisionen som de kör med. Men att det är frustrerande nu kan jag tillstå. Människor på landsbygden är oerhört frustrerande över vargen, säger han.

Hittills har stämmobeslutet varit att man accepterar rovdjur under förutsättningen att det går att bedriva näringsverksamhet och jakt med lösdrivande hund.
– Där är vi inte nu, frågan är hur vi ska lösa det problemet, säger Henrik Tågmark.
Jägarnas Riksförbund har cirka 30 000 medlemmar, och är det mindre av de två jägarorganisationerna. Den större, Svenska jägareförbundet, har cirka 200 000 medlemmar.

"Horribelt"
Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen, kallar utrotningsutspelet för “horribelt".
– För mig är det 1800-tal att utrota däggdjur, säger Mikael Karlsson till Expressen.se.
Har du någon förståelse för deras argument att vargen ställer till med skador?
– Alla djur kan orsaka skada på något sätt, men det betyder inte att vi ska utrota djuren. Då skulle inte ha tigrar, elefanter eller getingar.
Mikael Karlsson konstaterar samtidigt att det är viktigt att försöka förebygga skador, och menar att det är “beklagligt" när pengarna inte räcker till stängsel. Han menar också att de som drabbas bör ersättas och att skyddsjakt kan tillämpas om problemen är extrema.
– Men det är något annat än att utrota vargen. Vi vet att hundar biter människor, ska vi utrota hundar? Älgar sparkar jakthundar, ska vi utrota älgar?

Inga kommentarer: