Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

måndag 23 november 2009

Ommen. (Nederländerna)

Ommen är en kommun i provinsen Overijssel i Nederländerna.


Kommunens totala area är 181,98 km² (där 1,99 km² är vatten) och invånarantalet är på 17 023 invånare (2005). De första invånarna i Ommen var troligen delvis nomadiserande jägare och samlare. Flint från mesolitisk tid finns i mellan Ommen och Marienberg visar närvaro av människor, men det verkar ha varit knappt någon odling eller permanent lösning under denna period.

Den Vecht och regge floder bestäms de första bosättningarna i området som nu kommunen Ommen. De flesta av Salland regionen var sanka men floden sanddynerna av Vecht och regge förutsatt bördig mark för jordbruk. Dessutom var bra vägar sällsynt, så för handel, transport och resor floder som en viktig infrastruktur. Första sporadisk jordbruks bosättningar Salland uppstod därför längs vinter-flood linjerna i Vecht och regge. (Det byggdes alla tidiga befolkningscentra runt Ommen om floden har - med undantag av staden Lemele, som var bebodd på grund av sin bördiga lerjord jord deponerats av en istid glaciär.)

Placeringen av Ommen själv visade sig vara särskilt lämpligt för avveckling - inte bara på grund av den bördiga jorden floden utan även på grund av Ford i Vecht. Arkeologiska fynd tyder på att den första bosättningen på Ommen framkom under den 8: e talet och i slutet av 11-talet en verklig stad hade utvecklats - bland de första i Overijssel. Den första permanenta bosättarna i Ommen var blandade grödor, boskap jordbrukare som också engagerad i floden handel och innkeeping.

De flesta av dessa första bosättarna var troligen av Saxon ursprung, även om salierna som dominerade bankerna i IJssel också påverkat regionen ekonomiskt, politiskt och religiöst. De första husen i Ommen var hutkommen: trähus varav bottenvåningen var normalt omkring en halv meter under marken. En kyrka byggdes i centrum av Ommen omkring 1150 och var strax efter ersättas av en stenkyrka, som anger ytterligare tillväxt i uppgörelsen. Skriftliga anteckningar först nämna Ommen som de Vmme under 1133 och som Ummen 1227. Denna gradvisa tillväxt, dock inte betyda Ommen också kunde dominera omgivningen politiskt, eftersom det fanns många andra krafter i landet.

Framför allt är det prins-biskop i Utrecht, som hade fått herravälde över hela Oversticht från Henry II, tysk-romersk kejsare under 1010, försökte flera gånger för att öka och centralisera sin makt över städer och fastigheter Salland. Den borgarna i närliggande städer - i synnerhet Zwolle - var också kända för att blanda sig i regionen. Mer lokalt organiserade jordbrukssamhällen i östra Nederländerna sig till markes (autonoma områden) där en buurschap (regel från grannar) utgjorde en unik typ av gräsrotsnivå kommuner. Sist men inte minst, havezates (eller slott) uppstod i området kring Ommen - särskilt vid strategiska punkter, såsom banker i Vecht (den Arendshorst på norra stranden och Beerze på södra sidan), stränderna av regge (mest särskilt vid Eerde) eller både banker ( 't Laer) - från vilka Robber Barons dominerade omgivningen och kan ta ut vägtullar på floden handel i strid med ledning av biskopen.

Dessa Robber Barons och buurschappen bildade en check på inflytande Ommen på den omgivande regionen - men det var ironiskt på grund av en sådan ROVRIDDARE att Ommen växte till att bli en ren stad.
Den Ommen är en berömd semesterort. Skogen är en rastplats för många semesterfirare. I närheten av betalningar 15 olika campingplatser och parker bungalow.

På sommaren kan turister kan njuta av olika aktiviteter med Ommer Bissing, ett evenemang som anordnas varje år i juli och augusti med (skräp) marknaden, nöjespark och olika aktiviteter. Den Bissing är ursprungligen en traditionella årliga mässan, som sedan 1557 på den andra tisdagen i juli och är ofta haft två eller tre dagar varade. De Bissing var många människor från omkringliggande byarna betalningar för större inköp, som ofta åtföljs av en rättvis och besök pub.
Också finns på Ommen Pieterpad.

Inga kommentarer: