Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

torsdag 22 juli 2010

Brugge. (Belgien)

Brygge (nederländska: Brugge, franska: Bruges, tyska: Brügge) är en stad i nordvästra Belgien. Brygge är den största staden och huvudstad i provinsen Västflandern som ligger i delstaten Flandern.
Två av stadens främsta sevärdheter är de båda gotiska tegelkyrkorna Sint Salvator-kerk och Onze-Lieve-Vrouwe-kerk. Den medeltida stadskärnan blev 2000 uppsatt på UNESCO:s världsarvslista.
Kommunen omfattar staden Brygge och samhällena Assebroek, Dudzele, Koolkerke, Lissewege, Sint-Andries, Sint-Jozef, Sint-Kruis, Sint-Michiels, Sint-Pieters, Zwankendamme och Zeebrygge (moderna havshamn från Brygge). Brygge hade 1 januari 2004 en befolkning på 117 025 invånare. Arealen uppgår till 138,40 km², vilket ger en befolkningstäthet på 845,54 invånare per km².
Brygges historia börjar mer än 2000 år sedan då en gallisk-romersk bosättning skapas på platsen. Namnet Brygge kommer från det gammalnordiska ordet för brygga ("bryggja"). Namnet Brygge dyker först upp på dokument och mynt i mitten på 800-talet. På den tiden fanns redan ett starkt citadell i Brygge.
Brygge har en lång tradition med internationell hamnaktivitet. Den äldsta bosättningen i Brygge och den tidiga medeltida hamnen kunde nås från havet fram till omkring år 1050. En stormflod år 1134 omformade det flamländska kustlandskapet: en djup kanal bildades, Zwin, vilken på den tiden gick ända fram till dagens Damme. Stadens länk till havet fanns kvar fram till 1400-talet genom en kanal från Zwin till Brygge, men Brygge var nu tvunget att använda ett antal slussar.
Under 1000-talet växte Brygge till att bli en riktig stad. Det framväxande stadslivet på 1100-talet, ullmarknaden och ullvävarindustrin samt tygmarknaden för tjänade alla på stadsmurarnas skydd och vinsterna kunde säkert samlas under översyn av Flanderns grevar. Brygge var redan i början av 1200-talet med i det flamländska tygsystemet. Stadens entreprenörer gav sig iväg för att skapa ekonomiska kolonier i Englands och Skottlands ullproducerande distrikt. Engelska kontakter gav normandiskt spannmål och viner från Gascogne. Hansaskepp fyllde hamnen som man var tvungen att expandera utanför Damme till Sluys för att inrymma de nya koggfartygen som var runda som halva valnötsskal.
År 1277 nådde den första köpmannaflottan från Genua Brygges hamn, den första av handelskolonierna som gjorde Brygge till huvudlänken för handel mellan Västeuropa och Medelhavsområdet. Denna utveckling öppnade inte bara handel med kryddor från Levanten utan gav även avancerad kommersiella och finansiella tekniker och en enorm mängd kapital som snart tog över bankväsendet i Brygge. Börsen öppnade 1309 och utvecklades till en sofistikerad pengamarknad i lågländerna på 1300-talet. När den första venetianska galeonerna ankom år 1314 var de senkomna.
Befolkningen växte från cirka 35 000 invånare år 1340 till kanske 100 000 före 1500 då den naturliga länken mellan Brygge och havet försvann och Antwerpen blev en svår rival.
Inte alla invånare i Brygge flöt med på den växande ekonomiska vågen: skillnaderna i inkomst mellan handelsmän och adliga var stor. Våldsamma revolter, liknande dem 1280 och 1436-1438 trycktes tillbaka. Under 1302 års resning valde vanligt folk att stå på greven av Flanderns sida mot kungen av Frankrike och de välbärgade. Första franska garnisonen mördades i maj 1302 och två månader senare, 11 juli 1302, var Brygge med i flamländska segern i Sporrslaget vid Kortrijk.
Efter en nedgång under senare delen av 1300-talet och under 1400-talet, återhämtade sig Brygge till viss del under 1500-talet. Staden hade dock förlorat sin ledande handelsposition till Antwerpen. Flanderns utbrytning från Nederländerna 1584 ledde till slutgiltiga nedgången för Brygge. År 1600 var Brygge en vanlig provinsstad med en mycket låg marin status.

Inga kommentarer: