Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

måndag 5 juli 2010

Massachusetts. (USA)

Massachusetts [ˌmæsəˈtʃuːsɨts], formellt Commonwealth of Massachusetts (Samväldet Massachusetts), är en delstat i New England i nordöstra USA.


Namnet är algonkin och betyder "det stora bergets folk". Huvudstaden är Boston. Massachusetts bestod under brittisk tid först av två kolonier, Massachusetts Bay (grundad av puritaner från Mayflower 1620) och Plymouth Plantation. Den amerikanska revolutionen anses ha blivit inledd i denna delstat, i och med tebjudningen i Boston.

Massachusetts utgjordes ursprungligen av två skilda kolonier: Plymouthkolonin och Massachusetts Bay-kolonin. Den förra var den första engelska kolonin som grundlades i New England och bestod av ett hundratal engelska separatister från York, som en tid vistats i Holland och därifrån ämnade söka sin tillflykt i Virginia, men som på skeppet "Mayflower" vinddrevs till Cape Cod och landsteg 21 december 1620 vid nuvarande Plymouth. Kolonin vid Massachusetts Bay, ursprungligen vid Salem, grundlades 1628 av Massachusetts Company.

1691 förenades båda kolonierna tillsammans med bland andra Maine till en kolonialprovins under en engelsk guvernör. Boston, som anlagts 1630, var den amerikanska frihetens vagga, och där, i nuvarande förstaden Charlestown, stod den 17 juni 1775 det blodiga slaget vid Bunker Hill. Av de 231 791 man som kolonierna sände i fält under befrielsekriget lämnade Massachusetts större kontingent än någon annan koloni, nära 68 000 man. 1820 skildes Maine, som dittills utgjort en del av Massachusetts, därifrån och blev en egen stat.

Fram till 1900-talets första decennier var republikanerna det starkaste partiet; men efterhand har demokraterna kommit att dominera, bland annat i och med att många nya invandrargrupper från främst katolska länder vanligen stött demokraterna. Massachusetts har ett rykte om sig att vara en med amerikanska mått mätt "vänstervriden" delstat. Demokraternas kandidat John Kerry fick över 60 procent av rösterna i 2004 års presidentval, ett större stöd än i någon annan delstat (om man inte räknar med District of Columbia).

Upplagd av Bengt kl. måndag, juli 05, 2010

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)