Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

lördag 24 juli 2010

Hughenden. (Queensland, Australien)

Hughenden (Uttalas / hju ː əndən /) är en stad i Queensland, Australien ligger på stranden av Flinders River. Det var uppkallad efter Hughenden Manor, hem för förre brittiske premiärministern Benjamin Disraeli.
Torrens Creek nära Hughenden är där amerikanerna lagrade sprängämnen i första världskriget 2 . Amerikanerna visste inte på det farliga skogsbränder sprider där ute. Efter att de släcka en brand gick de tillbaka till lägret trodde att branden var ute. Tog dock elden hålla igen utan dem veta . De hörde sedan om tolv stora explosioner i följd, explosionerna vänster kratrarna tjugo meter djup . Hot splitter omfattade ett stort område och började mer bränder. I kåkstäderna , sade man att byggnader skakade och fönster gick sönder , och en del människor var övertygade om att ett flyganfall ägt rum. Tusentals soldater och civila attackerade branden i ett försök att stoppa spridning till bränsle soptippar , men kunde inte kontrollera det. När elden fick till sprängämnen det var så mäktigt det blåste amerikanerna ur sina lastbilar. Många byggnader och affärer fick brändes ner av spridning bränder. Men lokalbefolkningen kunde spara posten. En poliskonstapel från Torrens Creek Polisen tilldelades Konungens medalj i tapperhet.
Hughenden ligger på Flinders motorväg, 376 kilometer (234 mi) väster om Townsville och 1.400 kilometer (870 mi) nordväst om Brisbane, delstatens huvudstad . Regionen runt Hughenden är ett viktigt centrum för betande får och nötkreatur . Den viktigaste fodret årliga gräs kallas Flinders gräs, Som växer snabbt på den ( av australiska normer) bördiga grå eller brun sprickbildning lerjordar efter regn mellan november och mars. Har dock på grund av att nederbörden är mycket oregelbunden - på Hughenden sig det varierade från 126 mm (5 in) i 1926 till 1.051 millimeter (41 in) i 1950 - torka och översvämningar är normala och lager antalet variera kraftigt .
Den avrinning från Flinders River är alldeles för ojämn för att ge en hållbar försörjning för växtodling via bevattning.

Upplagd av Bengt kl. lördag, juli 24, 2010

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)