Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

söndag 28 november 2010

Düren. (Tyskland)

Düren är en stad i delstaten Nordrhein-Westfalen i västra Tyskland. Staden hade 92 945 invånare i slutet av 2007, på en yta av 85,00 kvadratkilometer, och ingår i storstadsområdet Rheinschiene.

Kelter bebodda Düren: s område innan romarna. De kallade sina små uppgörelse Durum (betyder borg). Efter kelterna andra germanska stammar bosatte sig på området. De var erövrades av romarna under Julius Caesar.

Durumvete blev en leverans område för den snabbt växande romerska staden Köln. Dessutom ett par viktiga romerska vägar kjol Durum (inklusive vägen från Köln till Jülich och Tongeren och vägen från Köln till Zülpich och Trier). romarna stannade kvar i området för ca 400 år. Namnet "Villa duria" inträffade första gången i frankiska Annals under året 747.

Efter ledning av romarna, i 5: e talet frankerna kom till Düren. Den frankiske kungen Pippin der Kleine (Pippin de) besökte ofta Düren i 8: e talet och höll några viktiga konventioner. Pippin var far till den berömda kejsaren Karl den store. Frankerna gjorde av durumvete ett kungligt palats, varifrån namnet Palatinska (Pfalz på tyska) är härledd. Charlemagne vistades ett par gånger där. Slottet byggdes på den plats där Saint Anne kyrka ligger idag. På grund av den täta besök av Karl den store, få marknader sprang upp, såsom majs marknaden, boskapsmarknad, trä marknaden, kyckling marknad, och marknaden för smör, som alla bidrog till Düren utveckling.

Düren erhållit stadsrättigheter i början av 13-talet. Runt 1200, byggandet av muren var igång, vilket inkluderar 12 torn och 5 portar. Grindarna står inför alla håll: i norr, Philippstor) och Wirteltor, i öster Kölntor (Köln gate), i söder Obertor och i väster av Holztor (trä grind). Det finns fortfarande ruinerna av portarna idag.

Den chiseler Leonhard stal en liten låda med relik av Saint Anne ur Mainzer Stiftskirche St Stephan i 1501 och förde den till Düren. påven Julius II beslutade den 18 Mars 1506 att Düren kunde hålla kvar. De hölls i Martinskirche (kyrkan Saint Martin) som döptes om till Annakirche (kyrkan Saint Anne) i 1505. (Förmodligen kyrkan döptes långt senare, eftersom det i den 19: e talet var det fortfarande kallas ibland församlingskyrka i den heliga Martinus). Saint Anne blev skyddshelgon för Düren. Varje år helgondag Saint Anne (26 juli) är känd för en vecka med Anna octavos och Anna socken mässan, en av de största folkliga festivaler i Tyskland.

År 1900 var Düren bland Tysklands rikaste städer (med 42 miljonärer och 93 fabriker) och hade en befolkning på 27.168. Som jämförelse hade mindre än 5000 personer bodde i Düren ett århundrade tidigare.

Staden Düren var belägen på de viktigaste striderna front under allierades invasion av Tyskland i andra världskriget. Under 1944 och 1945, den utdragna och blodiga Slaget om Hürtgenwald utkämpades på Düren distrikt område, och den 16 november 1944 Düren helt förstörd av de allierades bombningar luft. Cirka 22.000 personer bodde i Düren på den tiden, och 3.000 av dem dog under bombningarna. De som överlevde var evakuerades till mellersta Tyskland.

Den 25 februari 1945, USA passerade trupper Rur på Düren. Efter kriget var över under sommaren det året, evakuerade kom många tillbaka till den förstörda staden och börjat återuppbygga sina hem mot inrådan av amerikanska trupper. I juni 1945, befolkningen hade den stigit till 3.806. De flesta av arkitekturen i Düren fanns alltså från 1950-talet.

Upplagd av Bengt kl. söndag, november 28, 2010

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)