Moldavien.

Moldavien / mɒldoʊvə /, officiellt Republiken Moldavien (moldaviska/rumänska: Republica Moldova) är en inlandsområden land i Östeuropa, som ligger mellan Rumänien i väster och Ukraina i norr, öster och söder.

Det förklarade sig en självständig stat med samma gränser som föregående moldaviska SSR 1991, som en del av upplösningen av Sovjetunionen. En remsa av Moldaviens internationellt erkända territorium på östra stranden av floden Dnestr har under de facto kontroll över utbrytarrepubliken regeringen i Transnistrien sedan 1990.

Landet är en parlamentarisk republik och demokrati med en president som statsöverhuvud och en premiärminister som regeringschef. Moldavien är medlem i FN, Europarådet, WTO, OSSE, GUAM, CIS, BSEC och andra internationella organisationer. Moldavien strävar för närvarande att ansluta sig till Europeiska unionen, och har genomfört den första treåriga handlingsplan inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken (ENP).

Under neolitiska stenåldern era Moldaviens territorium var mitt i den stora Cucuteni-Trypillian kultur som sträckte österut bortom Dnjestr floden i Ukraina, och väster fram till och efter det Karpaterna i Rumänien. Invånarna i denna civilisation, som varade ungefär från 5500 till 2750 f.Kr., praktiserade jordbruk, upphöjda boskap, jagade, och gjorde intrikat utformade keramik. Ett annat anmärkningsvärt inslag i detta samhälle var den enorma bosättningar som byggdes, av vilka några numrerade upp till 15.000 invånare.

I antiken Moldaviens territorium beboddes av Dacian stammar. Mellan I och VII århundradet efter Kristus, söder var periodvis under romerskoch sedan bysantinsk Empires. På grund av sitt strategiska läge på en linje mellan Asien och Europa, ett område av modern Moldavien var invaderade många gånger under senantiken och tidig medeltid, bland annat genom goterna, hunner, avarerna, bulgarer, Magyarerna, petjenegerna, kumanerna, mongoler och tatarer.

Den Furstendömet Moldavien, etablerat i 1359, var som begränsas av Karpaterna i väst, Dnjestr älv i öster och Donau och Svarta havet i söder. Dess territorium bestod dagens territorium Moldavien östra åtta av de 41 länen i Rumänien, och Tjernivtsi oblast och Budjak regionen i Ukraina. Liksom dagens republik var det känt att lokalbefolkningen som Moldavien. Moldavien drabbats av upprepade invasioner av turkar, och Krim tatarer. År 1538, furstendömet blev en biflod till Osmanska riket, men den behöll interna och externa partiell självständighet.

I enlighet med fördraget i Bukarest 1812 års och trots protester från Moldaviska adelsmän på uppdrag av deras självständiga ställning, det osmanska riket (varav Moldavien var en vasall) avträddes till ryska kejsardömet den östra halvan av territoriet i Furstendömet Moldavien tillsammans med Chotyn och gamla Bessarabien (modern Budjak).

Den nya ryska provinsen kallades "oblast Moldavien och Bessarabien", och inledningsvis hade en hög grad av autonomi. Efter 1828 denna självständighet var successivt begränsats och 1871 i länet har omvandlats till Bessarabien Governorate, i en process av statligt infördes assimilering. Som ett led i denna process, den tsaristiska i Bessarabien gradvis bort administrering rumänskan från officiella och religiöst bruk. Den västra delen av Moldavien (som inte är en del av dagens Moldavien) var ett självständigt furstendöme, och år 1859 ,
förenades med Valakiet att bilda kungariket Rumänien.

Den Parisfördraget (1856) såg tre länen Bessarabien-Cahul, Bolgrad och Ismail-återvände till Moldavien, men fördraget i Berlin (1878) såg Konungariket Rumänien tillbaka dem till det ryska imperiet. Under 19th century, de ryska myndigheterna uppmuntrade kolonisation av den södra delen av regionen genom ukrainare, Lipovans, kosacker, bulgarer, tyskar, Gagauzesoch tillät, lösning av fler judar, att ersätta det stora Nogai tatariska befolkningen utvisades på 1770-talet och 1780-talen, under rysk-turkiska krig, den andel av den moldaviska befolkningen minskade från ca 86% år 1816 cirka 52% år 1905.