Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

torsdag 25 november 2010

Gdansk. (Polen)

Gdańsk ['gdaɲsk] (tyska och äldre svenska: Danzig; kasjubiska: Gduńsk; latin: Gedania) är huvudstad i vojvodskapet Pomorze i Polen.

Staden tillhörde från Polens första delning år 1772 den preussiska statens provins Västpreussen, och efter Tysklands enande 1871 införlivades Danzig genom Preussen i Kejsardömet Tyskland, och förblev där under hela dess existens fram till november 1918. Stadens befolkning har under modern tid i huvudsak varit tysktalande till och med ca 1945.

Staden är belägen vid Gdańskbukten i sydöstra Östersjön, c:a 20 km väster om floden Wisłas utlopp och drygt 5 km från kusten. "Döda Wisła", en från floden Wisła i princip helt och hållet avskuren gren i flodens delta men med kanalförbindelse, passerar genom stadens östra delar med enda tillflöde från små bifloder, varav Motława rinner genom stadens historiska centrum i sydväst. "Döda Wislas" tillflöde från "äkta" Wisła (Polens i särklass viktigaste och största flod) har av översvämningsrisk sedan länge stängts av. Staden har under efterkrigstiden blivit ett storstadsområde sammanbyggt med den viktiga hamnstaden Gdynia, Gdańsks huvudhamn sedan 1920-talet. Färjeförbindelse med Sverige ombesörjs genom flera turer i veckan till Nynäshamn under rederiet Polferries försorg.

Befolkningen är sedan mitten av 1940-talet i huvudsak polsktalande. Under fristatstiden (mellankrigstiden) var dock omkring 94 % av befolkningen tysktalande, och fristaten Danzig hade 1924 384 000 invånare , varav 206 000 i själva staden (källa: Nordisk Familjebok, 1930-talsutgåvan). År 2003 hade staden cirka 450 000 invånare. Det sammanbyggda området kring Döda Wisłas mynning innehållande även städerna Gdynia och Sopot uppgår till ca 1 miljon invånare.

I Gdańsk låg det berömda Leninvarvet, som hade uppåt 15 000 anställda under kommunisttiden. Det var här elektrikern Lech Wałęsa i augusti 1980 fick i gång den strejk som skulle leda till bildandet av den fria fackföreningen/demokratirörelsen "Solidaritet". I staden bedrivs fortfarande varvsrörelse samt även import och export av varor. Här finns också livsmedelsindustri och teknisk industri. Turismen är mer och mer på frammarsch.

Staden grundades 1224 eller 1225 och var under senmedeltiden en viktig tyskdominerad handelstad vid Wisłas mynning i Östersjön. Gdańsk var en av de större medlemmarna i Hansaförbundet. Staden var en viktig bricka i spelet mellan Tyska orden och Polen-Litauen under 1300- och 1400-talet. Efter Tyska ordens fall kom staden därefter att råda under Polen-Litauen, men med långtgående självstyre som mäktig handelsstad. 1500- och 1600-talen var stadens storhetstid. Som viktigaste utskeppningshamn för den stora polska spannmålsexporten blev staden rik och många vackra och storslagna byggnader är bevarade från denna tid och den tidigare hansaepoken. Efter Polens delningar under slutet av 1700-talet tillföll den Preussen och ingick senare i det tyska kejsardömet. Efter Kejsardömet Tysklands seger över Lenin och Trotskijs nybildade "röda armé" i Brest-Litovsk mars 1918 återkom Polen på kartan för första gången på 125 år. Detta nya Polen bestod ursprungligen enbart av från f.d. Tsarryssland återerövrad mark. Många polacker bodde dock i Kejsardömet Tyskland. Men efter den tyska katastrofen på västfronten den 8/8-1918 föll centralmakterna snabbt samman och efter kejsar Wilhelm IIs abdikation 3/11-1918 och vapenstilleståndet några dagar senare började polackerna erövra även tyskt territorium (bl.a. Poznan). Senare tvingades Tyskland avträda ytterligare områden till det återuppståndna Polen.

P.g.a. den "korridor" av land den nya polska staten fick tillgång till, och staden Gdańsks (inkl. lite land söder och väster om själva staden) nya ställning som fristat under polsk tullkontroll, delades nu den nybildade Tyska Weimarrepubliken i två delar - Ostpreussen och övriga Tyskland. Därmed var det inte så konstigt att det var just Gdańsk och "polska östersjökorridoren" till Gdynia som blev den tändande gnistan till andra världskriget. För att ha räknats som tysk stad under kriget, klarade staden sig någorlunda från de värsta allierade bombräderna och eftersom Röda arméns slutoffensiv (från 14/1 1945) i huvudsak gick söder om staden, klarade sig Gdańsk någorlunda väl under andra världskrigets avslutning. Emellertid genomfördes Europas genom alla tider största etniska rensning 1945-46, då över tio miljoner tysktalande tvingades från Ostpreussen, Gdańsk, Hinterpommern , Nieder- och Oberschlesien till det blivande DDR. Polen fick från 1946 överta Gdańsk.

Inga kommentarer: