Bayern. (Tyskland)

Bayern, officiellt Freistaat Bayern, på latin Bavaria, är ett förbundsland i sydöstra Tyskland.

Huvudstad är München. Bayern har cirka 12,4 miljoner invånare (2006). Bayern är Tysklands största förbundsland till ytan och den näst folkrikaste efter Nordrhein-Westfalen. Bayern gränsar till Baden-Württemberg, Hessen, Thüringen och Sachsen. Bayern gränsar i söder till Österrike och Schweiz och i öster till Tjeckien.

Bayern delas traditionellt in i tre landsdelar: Franken, Schwaben och Altbayern.

Skrivregeln med y i Bayern går tillbaka till en förordning 20 oktober 1825 av kungen Ludwig I som ersatte det ursprungliga skrivsättet Baiern. Denna förordning och föreskriften att skriva med grekiskans y (ypsilon) var i sammanhang med valet av hans son Otto till kung av Grekland. Under kejsar Augustus tid blev området Altbayern söder om Donau som befolkades av kelter del av Romerska provinsen Rætia. Efter det romerska rikets sammanbrott bildade kelter, germaner från norr och kvarvarande romare bairarnas stamm (Bajuwarer).

Sedan 555 efter Kristus kan man belägga existensen av ett bayerskt stamhertigdöme under agilofingerna, som under merovingerna blev del av det frankiska härskarskapet. Karl den Stores seger över Bayernhertigen Tassilo III. markerar slutet för det äldre stamhertigdömet. Karolingernas nedgång möjliggjorde ett återupplevande av de bayerska hertigarnas självständighet under det så kallade yngre stamhertigdömet. Efter slutet av karolingernas härskarperiod kom det på nytt till ett starkare styre hos de enskilda områdena. Detta stöddes av hoten utifrån av Ungernkrigen från omkring år 862. Markgreven Luitpold av Bayern lider ett nederlag mot ungrarna i Slaget i Pressburg år 907 men datumet blev samtidigt starten för det yngre bayerska stamhertigdömet genom hans son Arnulf I tillträdde som hertig av Bayern.

Efter segern i Slaget på Lechfeld följer en andra våg av bayerska besättningar österut med områden i dagens Niederösterreich, Istrien och Krain. Striden med ottoerna för dock tillbaka till ett starkt beroende av det tyska kungadömet. År 976 blir sydöstra Bayern skilt då det blir en del av det nyskapade Hertigdömet Kärnten. Samtidigt regerar Huset Babenberg allt mer självständigt i Marcha Orientalis (Ostarrichi) gentemot den bayerska hertigen. Från år 1070 förstärks åter de bayerska hertigarnas makt under welferna. Striden mellan stauferna och welferna tar slutligen slut år 1180 efter staufern Fredrik I Barbarossas seger över welfen Henrik Lejonet då Steiermark och markgrevskapet Istrien förloras och slutet kommer för det yngre stamhertigdömet.

Från år 1180 till 1918 regerades Bayern som territorialhertigdöme av Huset Wittelsbach. Bayern genomlevde från år 1255 till 1503 en period av ett flertal delningar i mindre enskilda hertigdömen. Under en kort tid av återförenande nådde Bayern under Ludwig IV en ny höjdpunkt av makt då denne som förste Wittelsbachare blev upphöjd till kejsare år 1328. I Husfördraget i Pavia (Hausvertrag von Pavia) år 1329 delades Ludwig IV:s besittning i en pfalzisk linje med Rheinpfalz och den senare så kallade Oberpfalz och i en gammalbayersk (Altbayerisch). Den av Ludwig I nyvunna områdena Brandenburg, Tyrolen, de nederländska provinserna Holland, Seeland och Friesland och Hennegau kom dock att förloras under hans efterföljare. Tyrolen hamnade år 1363 hos habsburgarna, Brandenburg år 1373 hos luxemburgarna. Den gyllene bullan år 1356 gjorde att den gammalbayerska linjen i Pfalz kurfurstestatus gick förlorad.

År 1429 delades hertigdömet Bayern-Straubing in i linjerna München, Ingolstadt och Landshut efter utdöendet av linjen Straubing-Holland. 1447 hamnade Bayern-Ingolstadt hos Bayern-Landshut som i sin tur vanns av Bayern-München i Landshuter Erbfolgekrieg år 1503. Primogeniturgesetz från 1506 gjorde slut på landsdelningarna, och enade Bayern under hertig Albrecht IV av Bayern.
Efter hans död 1508 regerades landet av hans söner Ludvig X av Bayern och Vilhelm IV av Bayern. Båda var ivriga motståndare till reformationen och gjorde, och sedan påven 1524 erkänt furstarnas överhöghet över biskopsdömmena gjordes Bayern till en högborg för motreformationen.

Maximilian I av Bayern blev den katolska ligans ledare under 30-åriga kriget. Genom hans politik steg Bayern till höjden av sin makt. 1623 överfördes kurfurstevärdigheten från Pfalz till Bayern. 1620 besegrerade trupper ur den Katolska ligan under ledning av den bayerska fältherren Johann Tserclaes Tilly protestanterna vid slaget vid Vita berget utanför Prag. Tilly lät i anslutning ockupera Pfalz. Maximilan I fick som tack status som kurfurste och det av honom 1628 ockuperade Oberpfalz som krigsskadestånd. I Westfaliska freden tillerkändes Bayern, efter förnyande av den pfalziska kurfurstevärdigheten, en särskild åttonde kurfurstevärdighet. Maximilians son Ferdinand Maria av Bayern gynnade kyrkan i furstendömdet, och dennes son Maximilian II Emanuel av Bayern blev ståthållare över spanska Nederländerna.

Det absolutistiska Bayern under Maximilian II och hans son Karl Albrecht ledning och storpolitik kom under Det spanska och österrikiska tronföljdskriget att under ockuperas tillfälligt. 1777 förenades Kurpfalz med Bayern sedan Huset Wittelsbachs bayerska linje dött ut.

Under Napoleontiden stod Bayern till en början på Frankrikes sida och kunde genom sekularisering och Mediatisierung inteckna stor landvinningar, Salzburg och Tyrolen hamnade tillfälligt hos Bayern. Bayern var fram till 1805 ett hertigdöme, men Napoleon krönte detta år den bayerske kurfursten Maximilian I Joseph av Bayern till kung. År 1806 följde upphöjningen till kungariket - Königreich Bayern. Efter att i rätt tid växlat sida till Napoleons motståndare kunde Bayern som segrarmakt behålla en stor del av landvinningarna vid Wienkongressen 1814. Förlusten av Tyrolen och delar av Pfalz (rechtsrheinische Pfalz) gjorde att Bayern som skadestånd fick frankiska områden.

Ludvig I av Bayern byggde upp München till en konst- och universitetsstad. I samband med Marsoroligheterna 1848 måste han abdikera på grund av en affär med dansösen Lola Montez. Ludvig II av Bayern gick genom byggandet av Neuschwanstein och andra slott in i historien som sagokung (Märchenkönig). I Tyska enhetskriget led Bayern vid Österrikes sida ett nederlag mot Preussen. 1871 blev Bayern en del av det nygrundande Kejsardömet Tyskland, men behöll så kallade reservaträttigheter ("Reservatrechte") det vill säga eget post-, järnvägs- och arméväsen.