Dresden är en storstad i sydöstra delen av Tyskland och huvudstad för delstaten Sachsen. Staden är den 13:e största i Tyskland och den största i Sachsen.
Under 1200-talet lät markgreven av Meissen bygga en borg vid fiskebyn Drezdzany (slaviska för "träskfolkets by") vid Elbe, och 1206 omnämns området som Dresdene.
Byn och den skyddade marknadsplatsen nedanför borgen växte snabbt, Dresden ändrade karaktär från fiskeby till köpmarknad, och under 1200-talet byggdes Frauenkirche och den första fasta bron över Elbe, som förenade andra sidan, Altendresden, med borgen.
Dresden nämns som stad med privilegier första gången 1216.
När kurfursten Fredrik den saktmodige dog 1464, och Sachsen 1485 delades mellan hans söner Albert och Ernst, valde den "Albertinska grenen" att flytta sitt residens till Dresden, som först nu fick en politisk roll i historien. Ätten Wettin förlorade för några generationer kurfurstetiteln, och först med Moritz av Sachsen blir Dresden 1547 residensstad i kurfurstendömet Sachsen.
1632 dog halva befolkningen i pesten, och 1685 förstördes Altdresden av en eldsvåda, bara 23 av 357 hus klarade sig, och dessa nämns som Neustadt 1732. Trots detta ökade befolkningen från 3 745 år 1396 till 21 298 år 1699.
Med kurfursten av Sachsen och kungen av Polen, Fredrik August I den starke av Sachsen, upplevde Dresden sin storhetsperiod. Hans rike var vid denna tid det näst största i Europa, och Dresden var huvudstad i denna polsk-sachsiska union. Bebyggelsen tillväxte än mer, och August den starke gjorde Dresden till ett glansfullt barockresidens med hjälp av Europas främsta arkitekter, och nu började Dresden jämföras med Wien, och kallas "Elbflorenz" (Florens vid Elbe). I skuggan av den politiska styrkan kom Dresden denna tid att utvecklas till kulturstad, och berömda konstnärer som Canaletto (1720-1780) och Kuhl (1850-1915) har avbildat staden.
Under tiden kom Sachsens granne i norr Preussen att utvecklas som krigarstat, och 1745 besegrades Sachsen av preussarna i slaget vid Kesseldorf. Sachsen fick betala en miljon thaler i lösen, men angreps snart på nytt, och det sjuåriga kriget (1756-1763) fick katastrofala följder, och staden förstördes av preussiska och österrikiska styrkor.
Från 1763 regerades Sachsen av kurfurst Fredrik August III av Sachsen, vilken 1806 kröntes till kung Fredrik August I av Sachsen, ett nytt kungarike med Dresden som huvudstad som kom att ingå i Rhenförbundet. Mellan 1809 och 1829 förstördes fortifikationerna på uppdrag och order av Napoleon, och Dresden blev en öppen stad. Efter Napoleons nederlag 1813 förlorade Sachsen sin bundsförvant, och på grund av troheten mot Napoleon fängslades Fredrik August I av Sachsen i Berlin.
Under slutet av andra världskriget genomgick Dresden den största katastrofen i sin historia. Mellan den 7 oktober 1943 och 17 april 1945 bombades Dresden under åtta räder av c:a 2 500 bombplan. Dock var det endast under attacken mellan den 13 och 14 februari 1945, då staden bombades av 796 brittiska och 311 amerikanska bombplan med 4 500 ton i två räder, som staden fungerade som direkt mål. Alla tidigare bombattacker hade varit av flygplan vars mål varit dolt av moln, och därför inte av en koncentrerad och riktad styrka. Man använde den första generationen brandbomber av petroleum samt magnesium ihop med sprängbomber i storlek från 250-3 600 kg för att spränga sönder huskropparna så att elden fick rejält fäste.
Bränderna var så intensiva att personer och fordon stående ute på gatan sögs in i brinnande huskroppar. Utomhustemperaturen i de svårast drabbade delarna steg till 500 grader celsius och bombplansbesättningarna på 4 000 meters höjd kände av värmen i flygplanen. Folk som tog skydd i fontäner och dammar i stadsdelen Altmarkt blev bokstavligt talat kokade levande. Det beräknas att 25 000 människor omkom under bombanfallet. 6 865 kroppar kremerades på Altmarkt den 25 februari. SS-personal från koncentrationslägret Treblinka kallades till Dresden för att ge experthjälp i kremering. Uppskattningarna om antal dödsoffer är vida spridda: allt ifrån 25 000 människor till som allra mest 253 000 (Eberhard Matthes).
En yta av 15 kvadratkilometer i staden förstördes helt, däribland: 14 000 hem, 72 skolor, 22 sjukhus, 19 kyrkor, 5 teatrar, 50 bank-, och försäkringsbyggnader, 31 affärer, 31 storhotell, och 62 administrationsbyggnader. Totalt var 36 kvadratkilometer av staden helt eller svårt sönderbombat.
Ifall Dresden var ett legitimt mål har debatterats. Tiotusentals fördrivna tyskar, bl.a. från Schlesien i nuvarande Polen och Sudetenland i norra Böhmen, befann sig i Dresden i februari 1945. Detta då staden sysselsatte tusentals slavarbetare från hela Europa som tillverkade krigsmateriel av alla de slag. Krigsmateriel tillverkades såväl i stora fabriker kring järnvägsstationen som i källare i centrala stadsdelar.
Den åldrade författaren Gerhart Hauptmann som kallat Dresden "min ungdoms morgonstjärna" skrev efter förödelsen som han själv upplevt: "Vem som än har glömt hur man gråter, lärde sig det igen under Dresdens förstörelse".
Kurt Vonneguts bok Slakthus 5 handlar om bombningen av Dresden. Han var själv krigsfånge i Dresden i februari 1945.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar