Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

onsdag 7 oktober 2009

Wiesbaden. (tyska delstaten Hessen)

Wiesbaden är huvudstad i den tyska delstaten Hessen och har 275 849 invånare (2007). Närmaste stad är Mainz, som ligger på den motsatta sidan av floden Rhen, medan Frankfurt am Main är belägen 30 kilometer österut. Wiesbaden är tillsammans med Frankfurt huvudorterna för storstadsområdet Rhen-Main, med totalt 4 miljoner invånare.
Genom sin roll som delstatshuvudstad präglats Wiesbaden av tjänsteproduktion. Där har förbundsregeringen förlagt Bundeskriminalamt – Rikskriminalstyrelsen – och Statistisches Bundesamt – Statistiska centralbyrån. Dessutom ligger också av praktiska skäl delstaten Hessens kriminalstyrelse i staden. Tillverkningsindustrin har de senaste årtiondena stadigt minskat sin andel av förvärvsverksamheten och omfattar nu mindre än en tredjedel.
Wiesbaden är väl anknutet till det tyska motorvägsnätet med A3, A63, A66, A67 och A5 i direkt eller nära anknytning. Sedan medeltiden har det i staden funnits varma kurbad, som har varit besökta av många kulturpersonligheter, och de är än i dag välbesökta. De första spåren på bosättning i området är från den yngre stenåldern. År 6 e.Kr. byggdes en romersk befästning på platsen. Den erövrades 260 av den germanska stammen Alemannerna, som senare i förbund med romarna skötte gränsförsvaret i området.
År 1242 erövrade ärkebiskopen av Mainz staden och brände ned den till grunden. År 1270 återtar grevskapet Nassau området, och 1329 får den återupprättade staden myntutgivningsrätt. År 1815 blir Wiesbaden huvudstad för hertigdömet Nassau.
Efter första världskriget blev staden först ockuperad av franska trupper, och 1921 undertecknades här överenskommelsen om det tyska skadeståndet till Frankrike. Den brittiska Rhen-armén har därefter Wiesbaden som förläggningsort fram till ockupationstruppernas uttåg ur Rhenlandet 1930. Efter andra världskriget bildar general Dwight D Eisenhower ett Stor-Hessen, som senare vid upprättandet av förbundsrepubliken betecknas Bundesland Hessen med Wiesbaden som huvudstad.

Upplagd av Bengt kl. onsdag, oktober 07, 2009

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)