Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

tisdag 10 november 2009

Adliswil./Zurich. (Schweiz)

Adliswil är en kommun i distriktet Horgen i kantonen i Zürich i Schweiz.

Adliswil nämns första gången i 1050 som Adelenswile.Under andra hälften av 12-talet nämndes som Adololdiswile och 1248 som Adeloswile.

Enligt Helvetic Republic, överfördes till byn av Buchenegg till kommunen Stallikon. 1893 staden delar av Oberleimbach och Sood lades till Adliswil. Adliswil har en yta på 7,8 kvadratkilometer (3,0 ²).

Detta område, är 23,4% används inom jordbruket, medan 32,1% är skogsmark. I resten av landet, 42,9% fast (byggnader eller vägar) och resten (1,7%) är icke-produktiv (floder, glaciärer och berg). År 1996 bostäder och består 32,6% av den totala arealen, medan transport infrastruktur består resten (10,4%). Av den totala improduktiva området, vatten (bäckar och sjöar) består 1,7% av området. Och med 2007 38,3% av den totala kommunala området genomgick någon typ av konstruktion.

Den ligger i regionen Zimmerberg, i dalen Sihl floden söder om staden Zürich, bredvid orterna Kilchberg, Rüschlikon, Langnau am Albis och å andra sidan Stallikon gäller detta till distriktet Affoltern . Adliswil har en befolkning (med 2007) för 15.959, varav 26,7% är utländska medborgare. Och med 2008 könsfördelningen av befolkningen var 49,6% män och 50,4% kvinnor. Under de senaste 10 åren har befolkningen vuxit med en hastighet på 4%. Större delen av befolkningen (fr.om 2000) talar tyska (80,9%), med italienska är näst vanligast (4,9%) och engelska som tredje (2,5%).

I valet 2007 det största partiet var SVP som fick 36,2% av rösterna. De följande tre största partierna var SPS (21,4%), den FDP (13,4%) och CVP (9,9%).
Åldersfördelningen i befolkningen (fr.om 2000) är barn och tonåringar (0-19 år) utgör 20,2% av befolkningen, medan de vuxna (20-64 år) utgör 64,5% och seniorer (över 64 år gammal) utgör 15,4%. Hela schweiziska befolkningen överlag är välutbildade. I Adliswil cirka 75,5% av befolkningen (mellan 25-64 år) har genomgått antingen icke-obligatoriska gymnasieutbildning eller ytterligare högre utbildning (antingen universitet eller en Fachhochschule). Det finns 7.573 hushåll i Adliswil.

Adliswil har en arbetslöshet på 2,72%. Från och med 2005, fanns det 57 personer anställda inom den primära ekonomiska sektorn och cirka 9 företag inom denna sektor. 832 personer är sysselsatta inom industrisektorn och det finns 118 företag inom denna sektor. 4.049 personer är sysselsatta inom tjänstesektorn, med 543 företag inom denna sektor. År 2007 55,6% av den arbetsföra befolkningen var sysselsatt på heltid, och 44,4% var anställda på deltid.

Och med 2008 fanns 5.275 katoliker och 4.999 protestanter i Adliswil. I folkräkningen år 2000 bröts religion ner i flera mindre grupper. Från folkräkningen år 2000 var 38,6% någon typ av protestantiska, med 36,2% tillhör den schweiziska reformerta kyrkan och 2,4% tillhör andra protestantiska kyrkor. 35,5% av befolkningen var katolsk. Resten av befolkningen, 5% muslimer, 7,8% tillhörde en annan religion (som inte anges), var 3,8% inte ger en religion, och 13,2% var ateist eller agnostiker.

Inga kommentarer: