Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

tisdag 12 januari 2010

Norrahammar.

Norrahammar är den sydvästra delen av tätorten Jönköping. Ursprungligen ett brukssamhälle, uppväxt kring Norrahammars bruk, är Norrahammar sedan 1970-talet sammanväxt med Jönköping. Norrahammar ligger i Tabergsåns dalgång. I orten (kommundelen) bor 8836 invånare Norrahammar har sitt ursprung i den gamla Norre Hammaren. Den tillhörde Tabergs Bruk och den tillkom i början av 1600-talet. Den var belägen söder om nuvarande fastigheten med adressen Hammarvägen 5. Vid den tidpunkten fanns det i princip ingen bebyggelse i Tabergsådalen. Att hammaren anlades intill Tabergsån berodde på att vattenkraften då var den enda tillgängliga vattenkällan. Tabergsåns vatten fortsatte att användas till en hel del småindustrier. 1709 privilegierades Åsa Hulugårds Hammare. Den var belägen i norra delen av nuvarande samhället. Denna del av samhället kallas fortfarande för Nordhammar. I början av 1820-talet till Lilla Åsa Knipphammare. Den var belägen intill Tabergsån strax norr om nuvarande Viadukten och ungefär samtidigt anlades Flahults Knipphammare. Den låg intill Tabergsån strax nordväst om Slättenskolans gymnastiksal. En annan smedja anlades 1867 i södra delen av samhället. Den låg intill Tabergsån bakom nuvarande fastigheten med adressen Hammarvägen 4. Den kallades för "Mattes" hammare. Detta på grund av att det var smeden Mattias Magnusson, kallad för "Mattes" som startade den. I slutet av 1860-talet anlades också Åsa Hulugårds Kvarn. Den låg i närheten av den tidigare nämnda Åsa Hulugårds Hammare. 1871 tillkom Lilla Spånhults pannesmedja och 1873 Norra Trämassefabriken. Båda dessa fabriker låg på nuvarande Slätten området. Och så tillkom den stora industriella händelsen. Wilhelm Spånberg var född och uppvuxen vid släktgården Lilla Spånhult. Han stod bakom tillkomsten av Lilla Spånhults pannesmedja och han var även en av tre delägare i den firma som startade Norra Trämassefabriken. Han hade även blivit ägare till den gamla Norre Hammaren 1870 genom köp av en av Flahults Västergårdar. Där bedrevs sedan 1874 tillverkning av plogar inom Jordbruket. Wilhelm Spånerg beslöt att anlägga en fabrik där han kunde gjuta och svarva. Denna fabrik anlades mellan åren 1874 och 1876. Den första gjutningen skedde i februari 1877. Då var antalet anställda tjugofyra stycken (inklusive de som arbetade vid den gamla Norre Hammaren). Norrahammars Bruk expanderade kraftigt. Både antalet anställda och omsättningen ökade explosionsartat. Detta bidrog till en ökad efterfrågan på bostäder. Bruket medverkade på olika sätt för att underlätta byggnationen. Dels uppförde man egna arbetarebostäder och dels arrenderade man ut mark till de som vill bygga egna hus. Numera är Bruket nedlagt och de flesta av de gamla bostäderna rivna. Bruket begärdes i konkurs 1991 och verksamheten uppförde vid årsskiftet 1991-92. Många är de gamla arbetarebostäderna, men några kan väl nämnas. För att kunna hålla reda på vad folk bodde satte man namn på bostäderna. En del av dessa namn lever fortfarande kvar. En arbetarebostad kallades för Grälebo. En annan kallades för "Massaláa". Strax söder om nuvarande Folkets Hus låg arbetarebostäderna Eriksborg, Fåfängan, Gabrielsbygget, Prästhaga, Stenbygget och Lövforsen.
Samhället Norrahammar växte upp kring Norrahammars bruk som bland annat tillverkade järnspisar och värmepannor. Bruket lades ner i början av 1980-talet.
I Norrahammar ligger bland annat grundskolorna Brodalsskolan och Slättenskolan och 7-9-skolan Flahultsskolan som är uppsamlingsskola för hela Tabergsdalen (inkluderar Norrahammar, Taberg, Hovslätt och Månsarp).
Norrahammar musikkår från 1937, också kallad "Jönköpings Vaktparad" finns i orten.
I Norrahammars Folkets hus finns konstnären Torsten Billmans fresk Framför Smålands Taberg.

Inga kommentarer: