Norrahammar.

Norrahammar är den sydvästra delen av tätorten Jönköping. Ursprungligen ett brukssamhälle, uppväxt kring Norrahammars bruk, är Norrahammar sedan 1970-talet sammanväxt med Jönköping. Norrahammar ligger i Tabergsåns dalgång. I orten (kommundelen) bor 8836 invånare Norrahammar har sitt ursprung i den gamla Norre Hammaren. Den tillhörde Tabergs Bruk och den tillkom i början av 1600-talet. Den var belägen söder om nuvarande fastigheten med adressen Hammarvägen 5. Vid den tidpunkten fanns det i princip ingen bebyggelse i Tabergsådalen. Att hammaren anlades intill Tabergsån berodde på att vattenkraften då var den enda tillgängliga vattenkällan. Tabergsåns vatten fortsatte att användas till en hel del småindustrier. 1709 privilegierades Åsa Hulugårds Hammare. Den var belägen i norra delen av nuvarande samhället. Denna del av samhället kallas fortfarande för Nordhammar. I början av 1820-talet till Lilla Åsa Knipphammare. Den var belägen intill Tabergsån strax norr om nuvarande Viadukten och ungefär samtidigt anlades Flahults Knipphammare. Den låg intill Tabergsån strax nordväst om Slättenskolans gymnastiksal. En annan smedja anlades 1867 i södra delen av samhället. Den låg intill Tabergsån bakom nuvarande fastigheten med adressen Hammarvägen 4. Den kallades för "Mattes" hammare. Detta på grund av att det var smeden Mattias Magnusson, kallad för "Mattes" som startade den. I slutet av 1860-talet anlades också Åsa Hulugårds Kvarn. Den låg i närheten av den tidigare nämnda Åsa Hulugårds Hammare. 1871 tillkom Lilla Spånhults pannesmedja och 1873 Norra Trämassefabriken. Båda dessa fabriker låg på nuvarande Slätten området. Och så tillkom den stora industriella händelsen. Wilhelm Spånberg var född och uppvuxen vid släktgården Lilla Spånhult. Han stod bakom tillkomsten av Lilla Spånhults pannesmedja och han var även en av tre delägare i den firma som startade Norra Trämassefabriken. Han hade även blivit ägare till den gamla Norre Hammaren 1870 genom köp av en av Flahults Västergårdar. Där bedrevs sedan 1874 tillverkning av plogar inom Jordbruket. Wilhelm Spånerg beslöt att anlägga en fabrik där han kunde gjuta och svarva. Denna fabrik anlades mellan åren 1874 och 1876. Den första gjutningen skedde i februari 1877. Då var antalet anställda tjugofyra stycken (inklusive de som arbetade vid den gamla Norre Hammaren). Norrahammars Bruk expanderade kraftigt. Både antalet anställda och omsättningen ökade explosionsartat. Detta bidrog till en ökad efterfrågan på bostäder. Bruket medverkade på olika sätt för att underlätta byggnationen. Dels uppförde man egna arbetarebostäder och dels arrenderade man ut mark till de som vill bygga egna hus. Numera är Bruket nedlagt och de flesta av de gamla bostäderna rivna. Bruket begärdes i konkurs 1991 och verksamheten uppförde vid årsskiftet 1991-92. Många är de gamla arbetarebostäderna, men några kan väl nämnas. För att kunna hålla reda på vad folk bodde satte man namn på bostäderna. En del av dessa namn lever fortfarande kvar. En arbetarebostad kallades för Grälebo. En annan kallades för "Massaláa". Strax söder om nuvarande Folkets Hus låg arbetarebostäderna Eriksborg, Fåfängan, Gabrielsbygget, Prästhaga, Stenbygget och Lövforsen.
Samhället Norrahammar växte upp kring Norrahammars bruk som bland annat tillverkade järnspisar och värmepannor. Bruket lades ner i början av 1980-talet.
I Norrahammar ligger bland annat grundskolorna Brodalsskolan och Slättenskolan och 7-9-skolan Flahultsskolan som är uppsamlingsskola för hela Tabergsdalen (inkluderar Norrahammar, Taberg, Hovslätt och Månsarp).
Norrahammar musikkår från 1937, också kallad "Jönköpings Vaktparad" finns i orten.
I Norrahammars Folkets hus finns konstnären Torsten Billmans fresk Framför Smålands Taberg.