Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

tisdag 23 februari 2010

Velikiy Novgorod. (Ryssland)

Veliky Novgorod (Ryska: Великий Новгород; Bokstavligen Great Novgorod) Är den främsta historiska stad i nordvästra Ryssland och administrativa centrum Novgorod oblast. Det ligger på M10 Federal Highway anslutande Moskva och Petersburg. Översatt från ryska, dess namn ungefär "The Great New City" eller "The Big New City". Staden ligger längs Volchov River strax under övergången från Ilmen. Befolkning: 216.856 (2002 Census) 229.126 (1989 folkräkning). Trots namnet är Novgorod bland de äldsta städerna i East Slavs. Sofia Första krönikan nämner först den i 859, den Novgorodian första krönikan nämner det först under det år 862 då det påstods redan en viktig station på leden från Baltikum till Bysans. Arkeologiska utgrävningar i mitten till slutet av nittonhundratalet har dock funnit kulturella skikt ända bara till slutet av tionde talet, tiden för kristnandet av Rus och ett sekel sedan den grundades påstås, vilket tyder på att krönika posterna hänvisar till Novgorod i 850 eller 860 är senare interpolation.
Den Varangian namnet på staden Holmgård (Holmgarðr eller Holmgarðir) Nämns i Norse Sagas. som gäller vid ett ännu tidigare skede, men historiska fakta kan inte här vara befriats från legenden. Ursprungligen hänvisade Holmgård endast fäste sydöst om dagens stad, Riurikovo Gorodisjtje (angiven i relativt modern tid efter Varangian hövding Rurik, Som gjorde förmodligen det hans "huvudstad" runt 860 CE). Arkeologiska data tyder på att Gorodische, residens för Knez (härstammar från germanska Konung eller prins), är från mitten av 9th århundradet, medan staden själv är daterat först från slutet av 10-talet, därav namnet Novgorod, "nya staden", från fornnordiska NovgarðrÄven återges som Naugard in Fornhögtyska och Medelhögtyska. I 882, Rurik efterträdare, Oleg av Novgorod Intog Kiev och grundade staten Kievriket. Novgorod storlek såväl som dess politiska, som ekonomiska och kulturella inflytande den andra staden i Kievriket. Enligt en anpassad sändes äldste son och arvtagare till den styrande kievska monarken att uttala Novgorod även som minderårig. När det regerande monark hade ingen sådan son, Novgorod styrdes av posadniks Såsom legendariska Gostomysl, Dobrynya, Konstantin och Ostromir.
In Nordiska gudasagan staden nämns som huvudstad Gårdarike (dvs. den östslaviska landar). Fyra Viking Kings -- Olav I Tryggvason, Olaf II av Norge, Magnus I Olavsson och Harald Haardraade- Sökte skydd i Novgorod från fiender hemma. Inte mer än ett par decennier efter döden och senare kanonisering av Olaf II Norge, i 1028, hade stadens gemenskap uppfördes en kyrka i hans minne, Sankt Olofs kyrka i Novgorod.
Av alla sina furstar, Novgorodians omhuldade flesta minnet av Yaroslav den vise, Som hade suttit som Prince medan hans far, Vladimir den store Var prins i Kiev. Jaroslav utfärdades den första skriftliga koden av lagstiftning (som senare införlivades i Russkaya Pravda) Bland de östeuropeiska slaver och sägs ha gett staden ett antal friheter eller privilegier, som de ofta kallas i senare århundraden som prejudikat i sina relationer med andra furstar. Hans son, Vladimir Sponsrade byggandet av stora St Sophia Cathedral, Mer korrekt översatt som Katedralen i heliga visheten, som står för denna dag.

Inga kommentarer: