Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

torsdag 28 oktober 2010

Katowice. (Polen)

Katowice [katɔ'vʲitsɛ] (tyska: Kattowitz) är en industristad i Schlesien i södra Polen, och är administrativ huvudort för provinsen Śląsk. Invånarantalet var 308 548 i slutet av 2009, på en yta av 165 kvadratkilometer. Katowice är centrum för ett storstadsområde inriktat på tung industri i Övre Schlesien, med totalt 2 818 832 invånare i slutet av 2009 på en yta av 5 577 kvadratkilometer. Under åren 1953–1956 var stadens namn Stalinogrod.

Området runt Katowice i Övre Schlesien har bebotts av etniska schlesier från sina dokumenterade tidigaste historia. Det var först styrdes av den polska schlesiska Piast dynastin (fram till dess undergång). Från 1335 var det en del av den böhmiska kronan. I 1526 det territorium som skickas till österrikiska Habsburgsmonarkin efter döden av kung Ludvig II av Ungern och Böhmen. År 1742, i Schlesien var mest fogats från Österrike av kungariket Preussen under första schlesiska kriget.

Katowice fick stadsrättigheter år 1865 som Kattowitz i preussiska provinsen Schlesien. Staden blomstrade på grund av stora mineral (särskilt kol) insättningar i de närliggande bergen. Omfattande stad tillväxt och välstånd beroende av kolbrytning och stålindustrin, som tog fart under industriella revolutionen. Kattowitz beboddes främst av tyskar, schlesier, judar och polacker. Tidigare del av Beuthen distriktet, i 1873 blev huvudstad i den nya stadsdelen Kattowitz. Den 1 april 1899, staden Kattowitz var skild från distriktet, att bli en självständig stad.

Enligt Versaillesfreden efter första världskriget i Övre Schlesien folkomröstning anordnades av Nationernas Förbund. Även i staden Katowice i folkomröstningen resulterade 22.774 röster att stanna kvar i Tyskland och 3.900 röster för Polen i röstningsområde i Katowice övergripande (i kombination med landsbygden nära staden och slottet område) de var 66.119 röster för Polen och 52.992 för Tyskland och efter det schlesiska Uppror (1918-1921) blev Katowice del av Andra polska republiken med en viss grad av autonomi (schlesiska parlamentet som en valkrets och Schlesien rådet som verkställande organ).

Staden ockuperades av Nazityskland mellan 1939-1945.

År 1953 staden döptes Stalinogród ("Stalin City ") av den polska kommunistiska regeringen. Men nya namn var aldrig godtagits av stadens befolkning och 1956 det tidigare namnet "Katowice" återställd var.

Allvarlig ekologiska skador på miljön inträffat under tiden efterandra världskriget när kommunistiska styre i Folkrepubliken Polen, men den senaste tidens förändringar i förordningar, förfaranden och politik polska regeringen sedan kommunismens fall har vänt mycket av den skada som gjort.

På grund av ekonomiska reformer, har det skett en omsvängning från tung industri, och mot små företag.

Inga kommentarer: