Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

torsdag 7 oktober 2010

Narvik. (Norge)

Narvik är en kommun och stad i Nordland fylke i norra Norge. Kommunen ligger kring den innersta delen av Ofotfjorden. Narvik gränsar i norr till Troms fylke, till Sverige i öster och söder och i väst och sydväst till kommunerna Evenes och Ballangen. Administrationscentrum för kommunen är Narvik.


Kommunen är fjällrik och över 60 procent av arealen ligger högre än 600 m.ö.h. Många av bergstopparna är täckta av glaciärer. Den högsta toppen är Storsteinfjellet, 1893 m.ö.h. Flera fjordarmar skär igenom kommunen.


Det finns omkring 4000 år gamla hällristningarna i området. Dagens moderna Narvik har till stora delar växt fram kring Järnmalmsexporten. I Narvik finns bland annat en kyrka från 1925 och ett fredskapell från 1957 byggt på platsen för ett kapell som förstördes under Andra världskriget.


Efter att Andra världskriget hade brytit ut blev kontrollen över Narvik viktig och staden var ett av målen för den tyska invasionen av Norge den 9 april 1940. Vid invasionen sänktes de norska pansarskeppen Norge och Eidsvold. Dagen efter satte allierade styrkor in mot tyskarna och staden intogs den 28 maj 1940 av de allierade. Tyskarna återtog kontrollen över staden den 8 juni efter Norges kapitulation.


Narvik växte upp omkring hamnen som användes och fortfarande används för utskeppning av järnmalm från gruvorna i Kiruna. Ofotsbanan började byggas 1883 och malmexporten från Narvik startade 1903. Utskeppning och relaterade verksamheter var länge huvudnäringen för staden. Under senare år har volymerna minskat, och det i kombination med omläggningar och rationaliseringar har gjort att malmverksamhetens betydelsen för staden har reducerats väsentligt. En ny stadsdel, Trekanten, är under utveckling på det gamla industriområdet.

Kommunen har successivt utvecklat ett mer mångsidigt näringsliv, och satsar på att utveckla Narviks position som ett ett teknik- och kommunikationscentrum för norra Norge. Narvik är också ett handelscentrum för Ofoten.

Inga kommentarer: