Ljubljana (på italienska Lubiana, tyska Laibach) är huvudstaden och den största staden i Slovenien, belägen där Ljubljanica rinner ut i Sava i kommunen Ljubljana. Folkmängden i centrala Ljubljana uppgår till cirka 270 000 invånare, med ytterligare omkring 10 000 invånare i resterande del av kommunen.
Staden fick sitt namn 1144. 1220 fick den en stadslag. 1693 grundades Academia operosorum Labacensis. 1821 var den värd för Ljubljanas kongress. Staden låg i Österrike under Habsburgarnas inflytande fram till 1918, då Österrike-Ungern gick under.
Under 1800-talet började en slavisk rörelse bildas för att möta de ökade tyskhetskraven i Ljubljana/Laibach. Prästerna fick en nyckelroll när det gällde att förvalta det slovenska arvet från att helt gå under i den österrikiska kulturkretsen. 1895 drabbades staden av en allvarlig jordbävning som förstörde hela stadskärnan. Österrikiska arkitekter byggde upp staden i tidens nya stil, art deco och i barockinspirerade byggnader som präglar stadskärnan än idag. Det var dock arkitekten Jože Plečnik som kom att sätta störst avtryck i det nya Ljubljana när han lät rita flera av stadens mest kända byggnader under mellankrigstiden som Ljubljanas universitet med mera.
Efter första världskriget blev Ljubljana en del av den nya slaviska staten Jugoslavien och tyskarna fördrevs. Tidigare hade Ljubljana räknats som en del av Österrikes kärnland och var en viktig järnvägsknutpunkt längs järnvägslinjen Wien - Trieste, men fick nu finna sig i att ligga i periferin om än att staden blev centrum för den slovenska och nya jugoslaviska kulturen. Staden införlivades i det tyska riket under andra världskriget 1941. Tyskarna såg framför sig att låta tyska bosättare få "livsrum" i norra delarna av Slovenien på slovenernas bekostnad.
Efter befrielsen 1945 vidtog ett omfattande återuppbyggnadsarbete och staden blev snart en av Jugoslaviens rikaste städer per capita. Slovenerna var dock mest avogt inställda till den jugoslaviska federationen eftersom man menade att man var missgynnade av det utjämningssystem som fanns där rikare delar av landet tvingades betala till fattigare delar av Jugoslavien. Efter att den jugoslaviska federationen börjat knaka, först efter Titos död 1980 och sedan kring 1990, förklarades i staden 26 juni 1991 Slovenien sig självständigt varpå ett tio dagar långt självständighetskrig mot jugoslaviska federala armén följde, inklusive flygbombningar mot Ljubljana. För första gången sedan 1945 var en europeisk stad utsatt för flygbombardemang. Efter tio dagar gav dock den jugoslaviska federala armén upp, och staden blev nu en av Europas minsta huvudstäder i ett av Europas minsta länder.
Måndag 14 januari
5 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar