Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

söndag 14 november 2010

Villena. (Spanien)

Villena (spanska IPA: [biʎena]) är en stad i Spanien, i Valencia. Det ligger i nordvästra delen av Alicante, och gränsar i väster med Castilla-La Mancha och Murcia, i norr med provinsen Valencia och i öster och söder med provinsen Alicante. Det är huvudstad i Comarca av Alto Vinalopó. Kommunen har en yta på 345,6 km ² och en befolkning på 34.928 invånare som av INE 2008.

Det finns bevis för bosättning i området från Mellanöstern paleolitiska. Det är dock på tvisten om den nuvarande staden är från visigotiska tider eller tidigare, även om det säkert fanns i 11-talet, under den muslimska perioden. Efter den kristna erövringen, det blev Seigneurie, Furstendömet, hertigdömet och finlaly Marquisate, till folket, uppmuntrade av den katolska monarkerna, uppror mot markisen. År 1525 Karl V medgav titel City till Villena. Detta är den mest ekonomiskt välmående period, vilket framgår av de monument som överlevt till idag. Även om en järnvägsstation invigdes 1858, hålls ekonomin är huvudsakligen jordbruksprodukter fram till landsbygdens exode som ägde rum på 1960-talet. Sedan ekonomisk modell bytte snabbt så att de nu ekonomin bygger i huvudsak på tjänstesektorn och industrin, främst skor, byggande och möbler.

Den historiska staden och omgivningarna finns en viktig grupp av historiska lämningar, inklusive två slott och flera kyrkor, eremitage, palats och torg, samt ett antal museer, stående ut arkeologiska museet "José María Soler". Bland de viktigaste kulturella evenemang är morer och kristna festivalen och Concurso de Jóvenes interprètes "Ruperto Chapí"(Yngre tolkar Contest).

Den första ortnamn känd är Ad Turres, som visas i Vascula Apollinaria och har identifierats med några av de romerska villae eller postae i Via Augusta resplanen, någon gång mellan Villena och Font de la Figuera. Nära sistnämnda finns är bevis på ett gammalt torn redan förstört av det 14th århundradet. När det gäller ursprunget till termen Villenafinns det en del polemik. Menéndez Pidal föreslog en evolution från en hypotetisk antroponym Bellius eller Vellius och sufix-ana, som i Lucena (Lucius +-ANA) eller Maracena (Marcus +-ANA), vilket skulle ge den romerska ordet belliana eller Velliana. Dock eller Bellius har belliana inte dokumenterats under romartiden, liksom utvecklingen från belliana till Villena omfattar flera fonetiska svårigheter. Så Verdú visar Domene att ursprunget av ortnamn skulle termen بليانة Bilyana, rent arabiska, vilket betyder "den fyllda (med Allah) ". Detta arabiska termen, dokumenterad från 11-talet om, har utvecklats på två sätt. Å ena sidan enligt de regler av medeltida spanska, Belliena, som är skrivet i Historia Roderici (runt 1180). Å andra sidan, Belliena ersattes av Aragonien sikt Billena efter den kristna erövringen, som utfördes mest av Aragonien och katalanska. Den nuvarande stavningen konsoliderades runt den 15: e århundradet, eftersom spanska hade helt förlorat distinktionen mellan [b] och [V] och skriva lockades av ordet villa, som betyder "stad".

Efter islamiska erövringen av den iberiska halvön, kungen Jakob I av Aragonien återerövrade staden år 1240, om inrättande av en marquessade på detta område. Detta orsakade en del spänningar mellan Kastilien och Aragonien, eftersom Villena borde ha reserverats för Kastilien ramen för fördragen av Tudilén och Cazorla.

Upplagd av Bengt kl. söndag, november 14, 2010

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)