Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

tisdag 23 november 2010

Bohinj. (Slovenien)

Bohinj (tyska Wochein) är en alpin dal och en kommun i nordvästra Slovenien, i Julian Alps. Det känns igen genom sin periglaciala sjö, Lake Bohinj (slovenska Bohinjsko Jezero, tyska Wocheinersee).

Några 20 km lång och 5 km bred, är Bohinj namnet på hela Sava Bohinjka bassäng sydväst om Bled.

Dalen består av fyra regioner, den Spodnja Dolina (Lower Valley), Zgornja Dolina (Upper Valley), Ukanška kotlina (Ukanc Basin), och Nomenjska kotlina (Nomenj bäckenet). Det avgränsas av Komarča i ena änden och Soteska, som faktiskt är en smal kanjon, i den andra.

Men kommunen Bohinj täcker ett mycket större område än bara Bohinj Valley. Nedre Bohinj bergskedjan representerar dess södra gräns. Floden Sava har ristat en kanjon mellan Jelovica och Pokljuka platåer i öster. I norr, Triglav, Sloveniens högsta berg är också en del av kommunen.

Sava Bohinjka (som smälter samman med Sava Dolinka in the Sava) börjar när två floder, Jezernica och the Mostnica sammanfogningen. The Mostnica kommer från en dal som heter Voje, medan Jezrnica är en mycket kort flod som rinner från sjön Bohinj. Många mindre åar rinner ut i sjön. Den största av dem, Savica, framträder i Komarča som ett stort vattenfall. The Savica Falls (Slap Savica) får mest av vatten från Črno Jezero (Black Lake) som är den största i Triglav sjöarna Valley.

Geografiska omständigheter har bidragit till isolering av Bohinj i det förflutna. De 5000 invånarna är mestadels ättlingar till ursprungsbefolkningen i Bohinj. Det finns historiska fynd som bevisar dalen befolkades så tidigt som i bronsåldern.

Frankrike Prešeren, Slovenien ledande diktare, skrev en episk dikt krst pri Savici (Dop på Savica) som till stor del fiktiva, men skildrar tiden för våldsamma dop av hedningar och strider mellan kristna och hedningar. De flesta av historien utspelar sig i Bohinj och i Bled.

Det finns många legender och myter om Bohinj. De flesta är korta och humoristisk.

Gud gav mark till människor och som han avslutade han insåg att han hade glömt bort en liten grupp människor, som var tysta och inte liv som de andra. På grund av deras blygsamhet och tålamod han kände medlidande med dem. Det är därför som han bestämde sig för att ge dem vänaste land av dem alla, som han hade sparat för sig själv. Det kallas Bohinj, eftersom vi kallar Gud "Boh".

Upplagd av Bengt kl. tisdag, november 23, 2010

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)