Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

fredag 12 november 2010

Brescia. (Italien)

Brescia (lombardiska: Brèsa) är en stad och huvudort i provinsen Brescia i regionen Lombardiet i norra Italien. Brescia har cirka 189 583 invånare (2007).

Brescia är belägen på en höjd (139 m.ö.h.), som från Alperna går ut på Poslätten. 70,612 inv. (1901). Brescia är näst Milano Lombardiets största och viktigaste stad. Det är byggt i en fyrkant, de gamla vallarna och bastionerna är förvandlade till promenadstråk, gatorna är försedda med arkader och prydda med många springbrunnar. På en klippa i norra staden ligger det gamla kastellet. Biblioteca civica Queriniana är världsberömt för sina handskrifter.

Brescias industri är betydlig och berömd i fråga om järn- och ståltillverkning. Förr tillverkade vapen här, därav namnet "Brescia armata". Dessutom är det ett centrum för mekanik och ingengjörskonst. I trakten förekommer stor vin- och spannmålsodling samt ostberedning.

Bland stadens märkliga byggnader märks ett 1820 upptäckt Herkulestempel av marmor, byggt 72 e.Kr., många enskilda palats, en katedral, byggd 1604-1825 i form av ett grekiskt kors (Duomo Nuovo), en domkyrka med anor från 600-talet (Duomo Vecchio eller La Rotonda) samt ett vackert rådhus, grundlagt 1499. Piazza della Loggia är från 1492 och är även känt för terrorbombningen som ägde rum där 28 maj 1974. Museo Santa Giulia, det arkeologiska museet, är uppkallat efter Julia av Korsika, vars reliker enligt traditionen finns i staden.

Brescia var ursprungligen en gallisk och sedan, under namnet Brixia, en romersk stad. Under medeltiden led det mycket av inre och yttre oroligheter, var en längre tid självständigt, men kom 1426 under Venezia och 1814 under Österrike. Det tog livlig del i frihetsstriden 1848-49. Stadsborna tvingade då en österrikisk garnison att kapitulera. Först efter ett fruktansvärt bombardemang (30 mars-2 april 1849) och en blodig gatustrid - som förskaffade segraren, general Haynau, öknamnet "hyenan från Brescia" - kuvades staden fullkomligt. 1859 tillföll Brescia kungariket Italien.

Det är födelseort för Arnold av Brescia, Angela Merici, Veronica Gambara, flera langobardiska kungar, Giuseppe Zanardelli, med fler som pianisten Arturo Benedetti Michelangeli

Brescia Calcio är stadens mest framgångsrika fotbollslag som har flertalet säsonger bakom sig i serie A.

Upplagd av Bengt kl. fredag, november 12, 2010

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)