Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

torsdag 18 november 2010

Chişinău. (Moldavien)

Chişinău [ki.ʃi.'nəw] är huvudstad och industriellt och kommersiellt centrum i Moldavien; det är också landets största stad med cirka 707 700 invånare (2004). Staden ligger i mitten av landet, vid floden Bîc. Ekonomiskt är staden den överlägset rikaste i Moldavien och ett av regionens huvudsakliga industriella centrum och transportnav. Då staden är Moldaviens viktigaste, innehåller den ett brett urval utbildningsinstitutioner.

Betydelsen och ursprunget av stadens namn är inte fastställt. En teori är att det betyder "den nya källan", baserat på ett gammalt rumänskt ord för källa som uttalas ungefär som chişla och rumänskans ord för ny, nouă.

Namnet har skrivits olika beroende på vilket alfabet som varit det gångbara i Moldavien vid olika tidpunkter i historien. Fram till första världskrigets slut skrevs namnet med det ryska kyrilliska alfabetet. Efter kriget tillhörde staden Rumänien och då användes det rumänska latinska alfabetet. Efter andra världskriget var staden en del av sovjetrepubliken Moldavien och då användes det moldaviska kyrilliska alfabetet (Кишинэу). Efter självständigheten på 1990-talet används återigen det rumänska latinska alfabetet.

På ryska kallas staden Кишинёв (Kisjinjov), med det latinska gagauziska alfabetet Kişinöv, på polska Kiszyniów. Historiskt har staden i engelskan kallats för Kishinev och i tyskan Kischinau, baserat på ryskan. I svensk atlas skrivs Kishinev.

Staden grundades 1436 som en klosterstad. Staden var en del av det medeltida provinsen Moldavien, som började falla under Osmanska rikets beskydd under 1500-talet. I början av 1800-talet hade staden enbart 7 000 invånare. 1812 ockuperades den av Ryssland, som gjorde den till Bessarabiens centralort. Dess befolkning växte snabbt till 92 000 år 1862 och 125 787 år 1900.

Staden spelade en viktig roll i rysk-turkiska kriget 1877 till 1878, som centrum för Rysslands invasion.

Under den sena delen av 1800-talet, speciellt på grund av ökande antisemitiska strömningar i Ryssland och Polen och på grund av bättre ekonomiska förutsättningar, valde många judar att bosätta sig i Chişinău, så år 1900 var 43 % av befolkningen judar.

Chişinău drabbades av två pogromer, den 6 till 7 april 1903 och 19 till 20 oktober 1905, och dessa tillhörde anledningarna att många östeuropeiska judar flyttade till Västeuropa och USA några år senare.

Rumänien höll staden mellan 1918 och 1940, då den togs av Sovjetunionen.

Upplagd av Bengt kl. torsdag, november 18, 2010

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)