Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

tisdag 24 februari 2009

Linköping.


Linköping är en tätort i Linköpings kommun i Östergötland på Östgötaslätten, strax söder om Stångåns utlopp i Roxen. Linköping är residensstad för Östergötlands län, stiftsstad för Linköpings stift och centralort för Linköpings kommun. Linköping är Sveriges sjunde största tätort med 97 428 invånare (2005) och Sveriges femte största kommun med 140 400 personer (Aug 2008) och stark tillväxt.
Under andra världskriget och kalla kriget växte Linköping kraftigt, genom Saab ABs tillverkning av stridsflygplan, men efter 1980-talet har det militära inslaget minskat i betydelse. Staden är numera en av de större universitetsstäderna; Linköpings universitet har i dag cirka 26 500 studenter och doktorander. Stadens motto är Där idéer blir verklighet och syftar på samarbetet mellan näringslivet (till exempel Mjärdevi Science Park) och universitetet.


Historia

Linköping omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna.
Sedan 1100-talet var Linköping den kyrkliga centralorten för Östergötland, Småland och Gotland. Klostret Vreta kloster grundades 1128 och de äldsta delarna av Linköpings domkyrka härrör från 1100-talet (även om domkyrkan har byggts om och byggts ut många gånger sen dess). Växjö stift bildades 1163, när Värend skildes från Linköpings stift. Visby stift avknoppades så sent som 1570. Den ännu mycket unge kung Valdemar Birgersson, son till Birger jarl, kröntes år 1251 i Linköpings domkyrka, för att bekräfta kungavalet i februari 1250.
Under 1200-talet byggdes delar av slottet, detta under biskop Bengts tid. Längan, i nuvarande biskopsgården vid Ågatan, tros vara en del av ett kloster uppfört under mitten av 1200-talet av Magnus Ladulås. Som en viktig kyrklig ort så besöktes Linköping av de nykrönta kungarna under deras Eriksgata.
Religiösa centrum brukar även medföra högre utbildning och Linköping var inget undantag. En katedralskola kan dateras tillbaka till 1266, möjligen Sveriges första.
Den siste biskopen som bodde på slottet var Hans Brask. Idag bor landshövdingen i slottet, och här finns även ett Slott- och Domkyrkomuseum.

Linköpings stads sigill år 1300
År 1598 utkämpades Slaget vid Stångebro mellan Hertig Karl och hans brorson Sigismund. Hertig Karl, sedermera Karl IX, gick segrande ur striden och slaget blev början på det polsk-svenska kriget 1599-1629. Tretton rådsherrar och en fågelskytt som stått på Sigismunds sida fängslades, och efter en rättegång år 1600 avrättades fem av dem i Linköpings blodbad.
År 1627 grundades Gymnasium Lincopense, då Sveriges tredje gymnasium. Skolan anlades i anslutning till den gamla domskolan och efter en period som högre respektive allmänt läroverk kallas den idag Katedralskolan.
Den 29 januari 1700 drabbades staden av en omfattande eldsvåda som förstörde praktisk taget all bebyggelse. Vissa stenbyggnader, slottet och domkyrkan klarade sig.
Linköping är en gammal militärstad. Omkring 1900 flyttade flera regementen i Linköpings garnison in i kaserner i staden: Svea artilleriregemente A1, Livgrenadjärregementet I4, och Svea trängkår T1. Till detta kom Kungl. Östgöta Flygflottilj F3 i Malmslätt strax väster om staden. De utgjorde ett viktigt inslag i staden under hela 1900-talet, men kasernområdena har efter kalla krigets slut omvandlats till bostäder (T1) respektive kontor för offentlig förvaltning (A1/I4). De militära övningsfälten söder om staden har omvandlats till naturreservatet Tinnerö eklandskap. Malmens flygplats används fortfarande militärt, och huserar Flygvapenmuseum.
Under andra världskriget och kalla kriget upplevde staden en stark tillväxt på grund av SAAB:s tillverkning av stridsflygplan, etablerad 1937. Den i slutet av 1960-talet grundade högskolan gjordes 1975 till Linköpings universitet och har sedan 1980-talet fortsatt att driva på stadens expansion.
År 1987 firade staden 700-årsjubileum.
Under 2000-talet började Linköping tillsammans med grannstaden Norrköping marknadsföras som den Fjärde storstadsregionen. Linköping blev årets cykelstad 2002.

Inga kommentarer: