Amsterdam.

Amsterdam är Nederländernas största stad, den officiella huvudstaden (den nederländska regeringen befinner sig dock i Haag), och ligger i provinsen Noord-Holland. Staden har 750 000 invånare och med förorter 1,4 miljoner invånare. Ungefär 50 procent av befolkningen har utländsk bakgrund. Enligt 2008 års Cost of Living Survey ligger Amsterdam på 25:e plats när det gäller dyraste städer att bo i.
Staden har över 50 museer och de mest kända är Rijksmuseum, van Gogh-museet, Rembrandtmuseet, Anne Franks hus. Vidare är staden känd för alla sina kanaler och de många cyklar som holländarna använder för att transportera sig med. Amsterdam har den största gamla stan av alla Europas huvudstäder, där det finns många kanaler och små gator.
Amsterdam räknas som världens mest liberala stad. I ingen annan stad är det lika öppet när det gäller lätta droger, sex och prostitution. Stadens mest kända distrikt är Red-light district, hos nederländare känt som de wallen (vallarna). I Amsterdam finns det ungefär 230 så kallade coffee shops, ett slags café där det bland annat serveras cannabis, vilket är tolererat i Nederländerna under vissa omständigheter. Amsterdam har även en intensiv gaykultur med två stora områden med många klubbar och barer för homosexuella. Staden är också känd för sin rika cykelkultur; det finns mer än 700 000 cyklar i staden.
Strax utanför Amsterdam ligger en av Europas mest trafikerade flygplatser, nämligen Schiphol som förkortas med bokstäverna "AMS". Amsterdam grundades på 1200-talet som en fiskarby där floden Amstel, som gett staden dess namn, flyter ut i den långräckta sjön IJ, som tidigare var en havsarm. Namnet Amsterdam nämns första gången 1275 i ett dokument av greve Floris IV, då han ger staden tullfrihet. Staden fick sina stadsrättigheter 1300 eller 1301. Efter det blomstrade Amsterdam, mycket tack vare handel med Hansan. Eftersom staden låg i ett ganska kärrigt och blött område grävdes flera kanaler för att leda bort vattnet, och husen byggdes på träpålar.
När Spanien intog Antwerpen 1585 flyttade många köpmän till Amsterdam, och tog då med sig sina handelskontakter. Den stora grupp portugisiska judar som kom med spelade en stor roll i utvecklingen av stadens ekonomi på 1600-talet.
Under 1600-talet var Amsterdam den rikaste staden i Europa och handelsmän från Amsterdam seglade till Nordamerika, Afrika och det som idag är Brasilien och Indonesien. Detta skapade ett världsomspännande handelsnätverk. Amsterdams handelsmän ägde största delarna av Holländska Västindiska Kompaniet och Holländska Ostindiska Kompaniet. Amsterdam blev ett av de viktigaste finansiella centrumen i världen. Redan tidigt fanns ett typiskt borgerligt styre av staden, som ofta gick sin egen väg och sällan lät sig styras av regenter. Vid slutet av 1600-talet stod staden med hela 200.000 invånare på fjärde plats i världen när det gäller antal invånare, efter London, Paris och Neapel. Detta gjorde det nödvändigt att utvidga staden på ett planmässigt sätt, vilket resulterade i ett antal "ringkanaler" (nederländska: "grachtengordel") runt den gamla staden, längs vilka många praktfulla köpmannahus står. Under 1700-talet och början av 1800-talet gick det sämre för staden. Krigen mot England och Frankrike tärde på staden och under Napoleonkrigen nådde Amsterdams tillgångar sin lägsta nivå men då det Nederländska kungadömet bildades 1815 började det åter bli bättre.
I slutet av 1800-talet nådde den industriella revolutionen staden och Amsterdam-Rhenkanalen och Nordsjökanalen grävdes för att ge Amsterdams hamn en direkt väg till Rhen och Nordsjön. Detta förbättrade kommunikationerna med resten av Europa och världen dramatiskt och ledde till en ekonomisk uppgång. År 1839 öppnades den första järnvägen mellan Amsterdam och Haarlem.
Stadens befolkning växte från cirka 10 000 runt år 1500 till cirka 200 000 runt år 1700, en tjugodubbling på 200 år. Efter det var befolkningen i stort sett oförändrad i 150 år innan den fyrdubblades under de hundra åren närmast före andra världskriget. Sedan dess har folkmängden hållit sig på ungefär samma nivå.
Under andra världskriget ockuperades staden av Tyskland och 100 000 judar deporterades, en av dessa var den unga flickan Anne Frank vars dagbok blivit världsberömd.
Många av de nya förorterna, däribland Osdorp, Slotervaart, Slotermeer och Geuzenveld, byggdes åren efter andra världskriget. Centrum hade vid denna tid förfallit och man lade därför fram planer på omfattande ombyggnationer, främst för att skapa mer kontorslokaler och bättre vägar. Storskaliga rivningar ägde rum och i samband med dessa protester som Nieuwmarktupploppen. Det nya rådhuset byggdes på det helt förstörda Waterlooplein. Många gamla byggnader finns dock bevarade och det finns planer på att göra Grachtengordel (Herengracht, Keizersgracht och Prinsengracht) till världsarv.