Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

lördag 23 maj 2009

Berlin. Historia.

Berlin växte fram som en dubbelstad med namnet Berlin-Cölln. Staden Cölln som fick stadsprivilegium 1237 fanns på en ö, Spreeinsel, i floden Spree och Berlin på fastlandet. 1307 fick bägge städer ett gemensamt rådhus och senare lades namnet Cölln ner. Namnet Berlin står troligtvis i sammanhang med det slaviska ordet berl som betyder träsk.
1451 blev Berlin residensstad för Brandenburgs markgreve och kurfurste. Medlemmar av släktet Hohenzollern regerade fram till 1918 i Berlin: först som markgreve av Brandenburg, senare som kung av Preussen och slutligen som tysk kejsare. Den lutherska reformationen genomförs 1539 i Berlin. Under det trettioåriga kriget mellan 1618 och 1648 blev en tredjedel av Berlins bebyggelse förstörd och befolkningen minskade till hälften. Under kurfurste Fredrik Vilhelm av Brandenburg kom många personer från utlandet till Berlin och staden växte fortare. 1701 blev Fredrik I krönt till kung av Preussen i Königsberg och Berlin blev rikets huvudstad. Senare anslöt sig några omliggande orter till Berlin och 1871 blev Berlin även huvudstad för det nya Tyska riket. Vid slutet av första världskriget förklarade man i Berlin det Tyska riket till republik (den så kallade Weimarrepubliken) och 1920 utvidgades staden till den nuvarande storleken ("Stor-Berlin").
1933 tog Adolf Hitler över som rikskansler och senare Führer med högkvarter i Berlin, och tre år senare stod staden värd för de olympiska spelen 1936. Nazisterna utnyttjade såväl olympiaden som Berlins 700-årsfest för sin politiska propaganda. Det fanns även planer för att bygga om Berlin till Welthauptstadt Germania (världshuvudstad Germania) men projektet fullföljdes inte på grund av andra världskriget.
Under kriget förstördes stora delar av staden genom bombningar och slutstriden. 1945 intog Röda armén Berlin och Tyskland kapitulerade. Berlin delades administrativt mellan USA, Storbritannien, Frankrike och Sovjetunionen i fyra sektorer. På grund av de uppkomna politiska differenserna genomförde Sovjetunionen 1948-1949 en blockad, den så kallade Berlinblockaden, av alla transporter genom den sovjetiska ockupationszonen i östra Tyskland, och Västberlin försörjs genom kontinuerliga flygtransporter, den så kallade luftbron.
1949 delades staden i två delar. De amerikanska, brittiska och franska sektorerna bildade Västberlin, som politiskt knöts till Västtyskland trots att den var avskärmad från övriga delar av Förbundsrepubliken Tyskland och låg isolerad i Östtyskland. 1953 ägde Folkupproret i Östtyskland rum, som kulminerade i Berlin den 17 juni. Enligt befindliga källor dog minst 34 personer i demonstrationerna som kämpades ner med pansarvåld och ungefär 20 dog i andra sammanhang med upproret. Flera personer dömdes till döden och avrättades i sviterna efter denna folkresning som ännu inte är helt utforskad. Berlinmuren började byggas 1961 av östtyska trupper och polis den 13 augusti. Från denna dag och fram till november 1989 bevakades gränsen av östtyska soldater. USA:s president Kennedy besökte 1963 Berlin och höll det berömda talet "Ich bin ein Berliner". Även den senare presidenten Ronald Reagan besökte staden, och höll talet Tear down this wall - "riv denna mur".
Den kommunistiska regimen i Östtyskland föll 1989 på grund av kraftigt ökande opposition från folket och muren börjar demonteras. Som följd återförenades 1990 de tyska staterna och de två delarna av Berlin. Tyska parlamentet, förbundsdagen, beslutade 1991 att göra Berlin till huvudstad i det återförenade Tyskland. Beslutet var fullt genomfört 1999 och Tysklands Förbundsregering samt förbundsdag huserade i Berlin från 1 september 1999.

Inga kommentarer: