Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

måndag 15 februari 2010

Europeiska unionen.

Europeiska unionen (EU) är ett fördragsbundet samarbete mellan 27 europeiska demokratier. Samarbetet har sedan dess bildande successivt utvecklats genom att medlemsstaterna gemensamt har antagit nya fördrag. Det senaste fördraget som trädde i kraft var Lissabonfördraget den 1 december 2009. Fördragen utgör, tillsammans med de protokoll som är fogade till dem, unionens primärrätt. Primärrätten reglerar unionens funktionssätt och kan liknas vid en konstitution.
EU består av 27 suveräna stater, vilka frivilligt underkastat sig ett system av gemensamma institutioner. Varje medlemsstat har valt att överföra en del av sin egen suveränitet till dessa institutioner, med tanken att tillsammans kunna utöva ett större inflytande. De sju institutionerna är Europaparlamentet, Europeiska rådet, Europeiska unionens råd, Europeiska kommissionen, Europeiska unionens domstol, Europeiska centralbanken och Europeiska revisionsrätten.
Europeiska rådet leds av en ordförande och består därutöver av medlemsstaternas stats- och regeringschefer samt kommissionens ordförande. Deras huvudsakliga uppgift är att dra upp riktlinjer för det framtida samarbetet.
Den lagstiftande funktionen utgörs av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd. Med undantag för frågor som rör utrikes- och säkerhetspolitik, krävs båda dessa institutioners godkännande för att ett beslut ska antas. Detta förfarande kallas för det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Parlamentet väljs direkt av unionens medborgare genom allmänna och fria val, medan rådet består av ministrar från medlemsstaterna. Beroende på vilken fråga som diskuteras, möts rådet i olika konstellationer.
Kommissionen fungerar som unionens regering och har ensamrätten att ta initiativ till ny lagstiftning. Medlemsstaternas ledare föreslår en ordförande, som därefter måste godkännas av parlamentet. Ordföranden föreslår i sin tur övriga kommissionärer genom samråd med medlemsstaternas ledare. Hela förslaget måste godkännas av parlamentet, som också kontinuerligt granskar kommissionens arbete. Om parlamentets ledamöter saknar förtroende för kommissionen, kan de tvinga den att avgå genom ett misstroendevotum. En ny kommission tillsätts var femte år, samma år som val till Europaparlamentet äger rum.
Europeiska unionens domstol har till uppgift att tolka unionens lagstiftning, medan Europeiska revisionsrätten har till uppgift att granska EU:s räkenskap. Europeiska centralbanken ansvarar för penningpolitiken i de medlemsstater som har infört den gemensamma valutan euron som valuta. Dessa tre institutioner består av icke-politiska ledamöter.
Europeiska unionens föregångare var ursprungligen enbart en tullunion. Sedan bildandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen 1952, har samarbetet utökats till att inkludera flera andra stora politikområden. EU har till exempel en egen valuta, euron, vilken har ersatt de tidigare nationella valutorna bland majoriteten av medlemsstaterna. Genom Schengensamarbetet har medlemsstaterna gått samman för att stärka de gemensamma yttre gränserna samtidigt som de inre gränskontrollerna har avskaffats. En mycket stor del av unionens budget upptas dock av den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken. Andra nyckelområden är den gemensamma handelspolitiken och den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP).
Huvudmålsättningen med EU är att skapa en gränslös inre marknad med fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och människor, kallade "de fyra friheterna". EU-länderna har gemensamma regler mot statliga stöd, som anses snedvrida konkurrensen på den inre marknaden.
EU-samarbetet har varit föremål för omfattande diskussioner och utgör en kontroversiell fråga i stora delar av unionen. Kritiker hävdar bland annat att unionen är odemokratisk och inte tillräckligt öppen, medan förespråkarna hävdar att unionen utgör ett viktigt samarbete för att utveckla det ekonomiska och sociala välståndet samt för att bevara freden sedan andra världskriget.

Inga kommentarer: