Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

söndag 29 augusti 2010

Klettwitz. (Tyskland)

Klettwitz (Sorbiska: Klěśišća) är en stad i södra Brandenburg Landkreis Oberspreewald-Lausitz och en del av samhället Schipkau. Den ligger väster om staden Senftenberg i Lägre. Klettwitz var i samband med kolbrytningen i del ödelade.
Under år 1370 Klettwitz nämndes första gången som Cleticz " . Klettwitz tillhörde den sachsiska Office Senftenberg , för de boende Mahlzwang var vid bruket för byrån i Senftenberg . Under Reformationen Klettwitz i 1540 var ett oberoende evangeliska Parish. För socknen omfatta angränsande kommuner Särchen - idag Annahütte, Miljoner euro, Drochow, Kostebrau och ibland också Saalhausen.
Kungliga främsta gruvor Hall godkänts i 1867 för att driva Brunkolsbrytning Felix. Under de följande åren av andra kolgruvor. På 1890-talet skapade brikett Felix, Wilhelminensglück och Velcro Witzer gruvdriften. Under Industrialisering bosättningar växte fram som Wilhelminensglück och en nästan urban infrastruktur . På grund av gruvarbetarnas förening 1899, var grundstenen för byggandet av gruvarbetare Klettwitz sjukhuset , som nu är en del av sjukhusets Nedre lagd.
1949, den Dagbrott Klettwitz utvecklas. Gruvan arbetade fram till 1991 , nästan 5200 hektar mark uppmuntrades überbaggert och 362 miljoner ton brunkol. Några av de lokala situation Klettwitz ödelades från åren 1963/1964 den. 1200 invånare har flyttat , varav 200 i staden.
I början av 1960-talet kom till påtvingad kollektivisering av enskilda gårdar och LPG " Pößnitztal " bildades. Det fungerade fram till 1987 .
År 1984 beslutade Rådets av District Cottbus den plats Klettwitz helt av den nya Dagbrott Klettwitz -Nord abzubaggern fram till 2004 . I följa den här kom den till utgången av den plats i samband med en befolkningsminskning . Efter de politiska förändringarna i 1989 , har planerna för den slutliga förstörelsen av platsen hävts. Gruvan Klettwitz North drevs År 1988 till 1992. Den resterande hål är för närvarande i Heider fjällsjö konverteras. Översvämningar är målet år 2012. Detta är sedan år 2002 , fd överbelasta bandgång F60Gruvan är tillgänglig som besökare.
Byn Klettwitz i dag innehåller en del av den villa "Barra kvarn" som utvecklats i samarbete med angränsande miljoner euro .
På 31 December 2001 gick med städerna Anna Klettwitz koja miljoner euro , Schipkau Och Drochow Hörlitz gemenskapens officiella Schipkau tillsammans.
Den äldsta byggnaden är hallen i dag Evangeliska kyrkanSom förelåg vid tiden för första omnämnandet av platsen för att ha stiftelse får reda på runt kyrkan. Vid reformationen kyrkan byggdes som ett gångar byggnad med ett klocktorn finns skeppet ännu i dag. I 1774 var ett Barock Omvandling av kyrkan. Tornet byggdes i nuvarande höjd av 40 meter. Utanför kyrkan finns ett monument över de stupade i första världskriget. Ett monument över de stupade i Tysk- preussiska kriget beläget vid bytorget.
I den lokala situationen Wilhelminensglück det är den katolska kyrkan i byn. De två kyrkorna tillhör Arkitektoniska monument i staden Schipkau.
Sedan 2001 har det byggts ett Dränering axel från gruvdrift dagar, vilket kan besökas .
I närheten ligger den 20: e sedan Augusti 2000 spåret "Euro Speedway Lausitz" . Byggarbetet inleds detta var i juni 1998. Innan det var det moto -cross spår Sonnenhà på denna webbplats.
På kyrkogården finns en minnessten från 1966 för 53 Polska, Sovjet och italienska TvångsarbeteSom när de används i vapenföretag av platsen och området dödades. Dessutom finns det en minnessten på kyrkogården för den italienska arbetare , som Republiken Italien uppfördes .

Inga kommentarer: