Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

måndag 9 augusti 2010

Lage Mierde. (Nederländerna)

Låg Mierde är ett samhälle i Nederländska gemenskap Den Reusel - Mierden i provinsen Ontario.


Fram till omorganisationen av den kommunala 1997 Låg Mierde bildas med Hooge Mierde kommunen Himmel och helvete Mierde.

Den äldsta stavningen av Mierde är Mirta eller MyrtaVars innebörd är oklar. Senare kom Ant och Meijerdt för och Överlägsen Mierde ( Hooge Mierde ) och Mierde Inferior (Låg Mierde ).

De första tecken på bosättning på platsen för den nuvarande låga Mierde daterat före vår tideräkning .
Låg Mierde och i närheten Hooge Mierde har ett mer eller mindre gemensamma historia . Redan innan 1201 tillhörde beskydd till Norbertine Abbey Floreffe.
Himmel och helvete Mierde bildade då en församling. Efter tiondet i Mierden 1212 händerna Dirk van Altena till Abbey Averbode kom fanns det en konflikt mellan två kloster .

År 1298 Området kom under inflytande av Duke Johan II av Brabant. Johan III av Brabant sålda 1331 sin egendom till invånarna i Mierden . Det var en hertig Village, och sedan 1648 Staterna en by utan Mr.

År 1520 De församlingar var splittrade och kom rätt till beskydd av klostret låg Mierde Floreffe . På 5 maj 1682 var beskydd av Floreffe Abbey Postel överföras och förblev så fram till 1835Och prästen som Stift 's-Hertogenbosch utsågs .
Låg Mierde tillhörde Quarter Oisterwijk av Bailiwick av 's-Hertogenbosch.
Låg Mierde hade redan sin egen styrelse rum från den 18: e talet och det är administrativt centrum låg Mierde alltid varit av den före detta kommun i höga och låga Mierde . Detta trots att höga Mierde bli ett nästan lika stort antal personer kände till. På torget är en sedan två (tidigare) stad.

En viktig historisk händelse för byn sålde mark till livförsäkringsbolaget i Utrecht år 1898. De livförsäkringar som köps av området norr och väster om byn var systematiskt bryts och skog , vilket resulterar i Estate Utrecht.
År 1903 kom Sisters of Schijndel Låg till Mierde . De byggde ett kloster , och praktiserande välgörenhet, såsom äldre . På 70-talet av den 20 -talet, lämnade de . Klostret ersattes av vårdcentral LindenhofMen kapellet var bevarade och utgör en del av detta center ut.

Under åren efter 1948 var det precis utanför en mottagning läger för låg Mierde KNILSoldater från Indonesien , finns nu där stadens kaj. En av lägrets byggnader är nu i Holländska Open Air Museum till Arnhem byggas om.

Upplagd av Bengt kl. måndag, augusti 09, 2010

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)