Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

måndag 22 augusti 2011

Kocani. (Makedonien)

Kocani är en stad 120 kilometer (75 km) från Skopje , som ligger i östra delen av republiken Makedonien , med befolkning på 28 330. Staden Kocani är säte för Kocani kommun .

Staden sprider över norra sidan av Kocani dalen , längs stranden av Kocani floden, precis där den lämnar bergssluttningar och flyter genom dalen.


Norr om staden finns Osogovo berget (2252 m / 7388 m) och 8 km (5,0 km) bort i söder dalen stängs av berget Plačkovica (1754 m / 5755 m). Staden är 350-450 m (1,150-1,480 fot) över havet.

Kocani sprids över ett område på 18,6 kvadratkilometer (7,2 sq mi) och har befolkning på 28.330 invånare vilket gör den till tredje regionala centrum i den östra delen av landet:
1948 - 6657 invånare.
1994 - 26.364 invånare.
2002 - 28.330 invånare.

På grund av dess gynnsamma geografiska läge tillsammans med utmärkt naturlig klimat karakteristika, var Kocani bebodd redan under antiken först av Peons , Meds och Thracians .
Senare, i 6: e-talet slaverna befolkade delar av regionen. Närmare bestämt i det 7th århundradet medlemmar av den slaviska stammen Smolyani koloniserade Kocani dalen och byggde en befästning. Grundarna av slaviska utbildning, bröderna Kiril och Metodij ( Kyrillos och Methodios ), stannade i dalen från år 845 till 855 och i Bregalnica området ( Morodvis ) började predika kristendomen i slaviska språk.

Även om uppgörelsen fanns långt innan dess var Kocani första gången i en stadga från 1337 i vilken Despot Jovan Oliver donerade kyrkan St Dimitrija till Kocani.
Arkeologiska fynd i staden själv har avslöjat lämningar av en bosättning här i romerska och bysantinska perioderna. Tidigt på 15: e århundradet den kom under turkiskt styre. Resan krönikören Evliya Chelebi , som besökte det på 1662, antecknades att det hade 600 hushåll , en moské , en mezjid, ett värdshus och 15 hantverk butiker. Under den 18: e och i början 19th century, staden tillväxten stagnerade. Det var först runt 1878 som befolkningen började stiga, då det hade ca 450 till 500 hushåll . Staden har två feodala bostäder i form av torn tros datum från den 16: e - 17 talet.

Staden gröna, särskilt längs flodbädden och banker i Kocani floden, är stolthet lokalbefolkningen. Staden är mycket rent och snyggt, där det stolt innehar den prestigefyllda titeln av de renaste stad i Makedonien .
Idag Kocani är en modern stad med planerad infrastruktur, vägar, många moderna byggnader och flerbostadshus, ett sjukhus , ett shoppingcenter, en park och ett nybyggt industriområde. Allt detta är noga planerat och strukturerat, enligt moderna levnadsstandard och estetik. Nya förorter är huvudsakligen byggda i öster där staden nästan når de första husen i Orizari och till väst sprider sig över industriområde.

Inga kommentarer: