Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

fredag 26 augusti 2011

Pančevo. (Belgrad)

Pančevo är en stad och kommun som ligger i den södra delen av serbiska provinsen Vojvodina , 15 km nordost från Belgrad .


År 2002 hade staden en total befolkning på 77.087, medan kommun Pančevo hade 127.162 invånare. Det är administrativt centrum för södra Banat distriktet i Serbien. Pančevo är också den viktigaste hamnen på Tamiš floden, som rinner i närheten av staden.


Namn:

I serbiska , är staden känd som Pančevo (Панчево), i ungerska som Pancsova i turkiska som Pançova , i tyska som Pantschowa i rumänska som Panciova i slovakiska som Pancevo , och i Rusin som Панчево .

Historia

Tidig historia
8th århundradet BC ornitho-Morphic fibulor fanns i staden.
Den första historiska rekordet nämna staden är från 1153 bok "Idrisia" när det var en merkantila hamnen. Staden befolkades av serber och administrerades av den bulgariska riket i 9: e och 11-talet och senare av Konungariket Ungern, tills 16-talet, då det blev en del av det ottomanska imperiet . Under det ottomanska styret, var staden en del av det ottomanska provinsen Temesvár och var en stor uppgörelse mestadels befolkas av etniska serber .

Habsburg Monarchy:

Efter 1716 var staden under Habsburg regeln, och ingick i Habsburg militära provinsen heter Banat av Temeswar . Under 1751 var de norra delarna av provinsen placeras under den civila förvaltningen, medan de södra delarna (inklusive Pančevo) ingick i Militär gräns ( Banat Krajina ). Under denna tid habsburgska administrationen uppmuntras massiv invandring av tyska bosättare att utveckla landet. Snart staden Pančevo var uppdelat i två kommuner: en serb, en "tysk".

Enligt 1767 data, befolkningen i de serbiska numrerade kommunen 424 familjer, medan befolkningen i den tyska kommunen numrerade 132 familjer. Enligt 1787 uppgifter, var befolkningen i staden består av 3506 ortodoxa kristna och 2005 katoliker . Staden var kort återställdes till ottomanska administrationen från 1787 till 1788. I 1794, serbiska var och tyska kommun gått i ett.

I 1848/1849 var Pančevo del av den serbiska vojvodskap , en serbisk autonom region inom österrikiskt välde , men 1849 var det tillbaka i administrationen av Militär gräns. År 1873 var Banatian Militär gräns avskaffades och staden ingick i Torontal länet. Enligt 1910 folkräkningen, var befolkningen i staden 20.808, varav 8714 talade serbiska språket , 7467, tyska språket , 3364 ungerska språket , etc.

Efter 1918:

År 1918 Pančevo (med resten av västra Banat blev) en del av Konungariket serber, kroater och slovener (senare omdöpt till Jugoslavien ). Enligt 1921 uppgifter, var befolkningen i staden 19.362, varav 9422 var serber , 7237 tyskar , 887 ungrare , mm Mellan 1918 och 1922 var staden en del av Banat länet mellan 1922 och 1929 var det en del av Belgrad oblast, och mellan 1929 och 1941 var det en del av Belgrad stadens administration.

Mellan 1941 och 1944, var Pančevo i Axis yrke och var en del av den autonoma Banat inom tysk -ockuperade Serbien . Många lokala Danube Swabians var tog värvning i Waffen-SS efter att ha misslyckats att frivilligt i tillräckligt antal. [ behövd stämning ] Under kriget mellan 1941 och 1944, fascister dödat omkring 12.000 människor i den lilla Marsh ort nära Pancevo, inklusive 6-7,000 judar från Vojvodina, Serbien och Ungern.
Efter kriget mest Danube Swabians kvar från staden, tillsammans med företagshälsovården tyska armén. Minoritet av dem som stannade kvar i staden var exproprierade av deras privata egendom och utvisades, några män mördades.

Under 1999 var staden kraftigt bombades av Nato- styrkor. Målen ingår ett oljeraffinaderi, den Utva flygplansfabrik och kemiska fabriker.

Inga kommentarer: