Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

onsdag 24 augusti 2011

Kortrijk. (Belgien)

Kortrijk är en belgisk stad och kommun som ligger i flamländska provinsen Västflandern .


Det är huvudstaden och största stad i arrondissementet Kortrijk , som är både en juridisk och en administrativ arrondissement .

Ju bredare Kommunen omfattar staden Kortrijk korrekt och städerna Aalbeke , Bellegem , Bissegem , Heule , Kooigem , Marke och Rollegem .

Staden ligger på Leie , 42 km (26 miles) sydväst om Gent och 25 km (15 miles) nordost om Lille i Frankrike. Både Kortrijk och Lille är en del av samma gränsöverskridande Eurodistrict tätort med cirka 1.900.000 invånare. Som den största staden i södra Västra Flandern, har Kortrijk många skolor, sjukhus och shoppinggator.

Kortrijk kom från en gallo-romerska staden vid ett viktigt vägskäl nära Leie floden och två romerska vägar. Under medeltiden växte Kortrijk avsevärt tack vare lin och whool industrin med Frankrike och England och blev en av de största och rikaste städerna i Flandern . Staden är ofta som City of Groeninge eller City of the Gulden Spurs , med hänvisning till slaget vid Courtrai eller Battle of the Golden Spurs som ägde rum den 11 Juli 1302 på Fields of Groeninge i Kortrijk. År 1820, i fördraget Kortrijk undertecknades, som lade fram den nuvarande gränsen mellan Frankrike och Belgien. Under hela 19 och 20-talet blev Kortrijk ett viktigt centrum för flaxindustry och är idag fortfarande en viktig region inom den belgiska textilindustrin.

Idag är Kortrijk den viktigaste staden i södra Västflandern med flera sjukhus, högskolor och ett universitet . När Kortrijk var den allra första staden i Belgien med en gågata (de Korte Steenstraat ), numera, är en stor del av den historiska stadskärnan ett komplett gågata med massor av affärer och gallerior (som omfattade nya K Shopping Centre och ring Shopping Kortrijk Noord centrum).

Ursprung till 13-talet:
Cortoriacum var en typisk gallo-romanska Vicus till ett viktigt vägskäl nära Leie floden. Det var beläget i korsningen av den romerska vägar som förbinder Tongeren och Cassel och Tournai och Oudenburg . I den 9: e århundradet, Baldwin II, greve av Flandern etablerade befästningar mot vikingarna . Staden fick sina stadsrättigheter i 1190 från Philip, greve av Flandern . Befolkningstillväxten krävs nya försvarsmurar , varav en del kan fortfarande ses i dag (den Broeltorens ).

På 13-talet, striderna mellan Fernando av Portugal, greve av Flandern och hans kusin, kung Ludvig VIII av Frankrike ledde till förstörelsen av staden. Grevarna av Flandern hade det återuppbyggdes snart efter. Från denna tid fick Kortrijk stor betydelse som ett centrum för linne produktion.

Slaget om den gyllene sporrar
I 1302, befolkningen i Brügge startade ett framgångsrikt uppror mot den franska, som hade bifogats Flandern ett par år tidigare. Den 18 maj var den franska befolkningen i den staden massakrerades, en händelse som inte kunde gå ostraffade. Den berömda efterföljande slaget vid Courtrai eller Battle of the Golden Spurs (nederländska: Guldensporenslag ) mellan flamländska människor , mestadels ofrälse och jordbrukare, och Philip mässan är riddare ägde rum nära Kortrijk den 11 juli, vilket resulterade i en seger för Flandern. Detta datum är nu ihågkommen som en nationell helgdag av hela flamländska .

Efter en ny resning av den flamländska i 1323, men den här gången mot sina egna greve Louis I , invaderade franska igen. Dessa flamländska förvärv konsoliderades av den franska vid slaget vid Cassel (1328) . Ludvig I: s son, Louis II , då Philip van Artevelde återfick kortfattat staden i 1381 men förlorade den igen året efter slaget vid Roosebeke , vilket resulterar i en ny våg av plundring och förstörelse.

15: e talet till modern tid
De flesta av 15-talet var välmående under hertigarna av Burgund , till döden av den burgundiska arvtagerska, Maria av Burgund , år 1482, vilket inledde nya strider med Frankrike. 16-talet präglades av konfrontationer uppstår till följd av reformationen och upproret i Nederländerna mot Spanien. Ludvig XIV såg Kortrijk ockuperat av den franska fem gånger i sextio år och dess tidigare befästningar jämnats med marken: s regeringstid. I fördraget i Utrecht tilldelas slutligen hela området till Österrike.

Efter den franska revolutionen och Napoleons epok, textilindustrin, baserad på lin kunde, och den allmänna ekonomin i staden blomstra äntligen igen. Kortrijk var kraftigt bombat under sommaren 1917, men ännu mer skada av de allierades bombningar 1944. Staden var en viktig järnvägsknut för den tyska armén, och därför var målet för flera allierade luft-strejker. Den 21 juli 1944 (den belgiska nationaldagen) runt 300 Avro Lancasters tappade över 5000 bomber på stadens centrum. Många historiska byggnader på det centrala torget, liksom den gamla tågstationen, förstördes.

Inga kommentarer: