Livets hårda skola: Lubin. (Polen)

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

söndag 28 november 2010

Lubin. (Polen)

Lubin [Lubin] (tyska: Lüben) är en stad i Nedre Schlesien i sydvästra Polen. Från 1975-1998 det hörde till den tidigare Legnica Län. Lubin är det administrativa sätet för Lubin län, och även på landsbygden distriktet kallas Gmina Lubin, även om det inte är en del av territoriet i den senare, som staden utgör en egen urban Gmina. Från och med 2009 folkräkning, staden hade en total befolkning på 74.552.

Lubin ligger på Zimnica floden i Lower Silesian historiska regionen, ca 71 km (44 km) nordväst om Wrocław och 20 km (12 mi) norr om Legnica.

Den tredje största polska föreningen, KGHM Polska Miedź gruvbolag, har sitt huvudkontor i Lubin.

Lubin ligger halvvägs mellan huvudorterna av två Ślężanie stammar, Dziadoszanie och Trzebowianie, vars mark var dämpade av kung Mieszko I av Polen om 990. Det är oklart vilken av de två stammar, om någon, grundade staden. En legend sägs att staden fått sitt namn från Luba, en ung man krediteras med dråpet en gigantisk björn som hade varit skrämmande invånarna. En påvlig bulla daterad till ca 1155 nämner Lubin som en av 13 schlesiska castellanies.

Enligt legenden den polska voivode Piotr Włostowic av Dunin (1080-1153) hade en gråsten kyrka byggd på en kulle i västra Lubin, där omkring 1230 en castellany och en by uppstod som fram till idag kallas Gamla Stan (polska: Stary Lubin). Förlikningen i hertigdömet Głogów nämns första gången under gamla polska namn Lubin i en 1267 dåd av påven Clemens IV i förläning av Trzebnica Abbey.

Den nya staden vad som idag Lubin förmodligen grundades på 1280-talet enligt regeln om hertigen Przemko av Ścinawa av tyska nybyggare, kanske fallande från Nedre Lorraine eller Franken, i samband med Ostsiedlung. Det får sin stad rättigheter om 1295. I 1329 hertig Johan av Ścinawa hyllning till kung Johan av Böhmen, som i händelse av dödsfall av Johns bror hertig Przemko II av Głogów i 1331 invaderade de landområden, som införlivades i konungariket Böhmen och delade politiska öden den schlesiska kronans mark .

Från 1348 Lubin slott tjänat som residens för Piast hertigen Ludvig I Mässan och hans ättlingar. I gräl med sin äldre bror hertig Wenceslaus I Legnica en 1359 dom av kejsaren Karl IV anvisade Lubin tillsammans med Krzeczyn Wielki, Krzeczyn Maly, Osiek och Pieszków till Louis. Om 1353 hade han ett manuskript om livet i Saint Hedvig av Andechs upprättas, senare kallad Schlackenwerth (Ostrov) Codex, som i dag hålls på J. Paul Getty Museum. I slutet av 15: e talet den Lubin församlingskyrkan byggdes i sin nuvarande gotiska stil, högaltaret var dess flyttat till Wrocław domkyrka 1951. Enligt regeln om hertig Georg I av Brieg (d. 1521) och hans änka Anna av Pommern, reformatorn Caspar Schwenckfeld, född i närheten Osiek gjorde staden ett centrum för protestantiska reformationen i Nedre Schlesien.

Med Bohemian Schlesien, år 1526 föll Lubin till Habsburgsmonarkinvar det ödelades flera gånger under trettioåriga kriget och erövrat av kung Fredrik II av Preussen år 1742. År 1871 den var ansluten med järnväg till Liegnitz och Glogau. Under andra världskriget ungefär 70% av dess byggnader förstördes. 1945 mellan dagar i 08-10 februari Röda arméns soldater massa-mördade 150 tyska pensionärer i en gammaldags människors hem och 500 psykiatriska patienter på sjukhus i Lubin. Som ett resultat av de beslut som fattades vid 1945 Potsdamkonferensen, staden öster om Oder-Neisse-linjen blev en del av Polen. Den tyska befolkningen med våld var utvisades och ersattes av polacker, av dem fördrivna många sig från områden i östra Polen annekterades av Sovjetunionen.

År 1982 den lilla staden hade stora demonstrationer mot krigslagar som deklarerats av den kommunistiska regimen, som slogs ner av säkerhetsstyrkor, vilket resulterade i dödsfall av tre personer.