Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

tisdag 16 augusti 2011

Laval. Quebec. (kanada)

Laval ( franskt uttal: [Laval] ) är en kanadensisk stad och en region i sydvästra Quebec .


Det är den största förorten Montreal , den tredje största kommunen i provinsen Quebec, och den 14: e största staden i Kanada med en befolkning på 368.709 under 2006 .

År 2011 är befolkningen av förorten uppskattas till 398.667.
Laval är geografiskt åtskild från fastlandet i norr av Rivière des Mille Îles , och från ön Montreal i söder av Rivière des Prairies . Laval upptar alla Île Jésus liksom Îles Laval .

Laval utgör regionen 13 av de 17 administrativa regioner i Quebec samt ett område som motsvarar en regional län kommun (TE) och folkräkningen division (CD) med geografisk kod 65.


De första europeiska bosättarna var jesuiterna år 1636 när de beviljades en seigneury där. Jordbruket dök först upp i Laval 1670. I 1675, François de Montmorency-Laval fick kontroll över seigneury. I 1702 en socken grundades, och tillägnad Saint-François de Sales .

De första kommunerna på ön skapades år 1845, efter nästan 200 år av en lantlig karaktär. Den enda tätorten på ön Sainte-Rose , inkorporerades som en by i 1850, och förblev som den viktigaste gemenskapen för resten av århundradet. Med början av 20-talet kom urbaniseringen . Laval-des-Rapides blev Lavals första staden i 1912, följt av L'Abord-à-Plouffe beviljas byn status tre år senare. Laval-sur-le-Lac grundades i Samma år på sin turist-baserad ekonomi från Montrealers. Laval började växa under de följande åren, på grund av sin närhet till Montreal som gjorde det till en idealisk förort.

För att hantera problem som orsakas av urbanisering, skedde sammanslagningar, L'Abord-à-Plouffe samman med Renaud och Saint-Martin att skapa staden Chomedey 1961. Sammanslagningen visade sig vara så framgångsrikt för kommunerna inblandade att Quebec regeringen beslutat att slå samman hela ön till en enda stad Laval 1965. Laval fick sitt namn efter den första ägaren av Île Jésus, François de Montmorency-Laval , den första romersk-katolsk biskop i Quebec . Vid den tiden hade Laval en befolkning på 170.000. Laval blev en regional län Kommun 1980. Dessförinnan var det län Laval.

Upplagd av Bengt kl. tisdag, augusti 16, 2011

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)