Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

tisdag 16 augusti 2011

Marrakesh. (Marocko)

Marrakech eller Marrakesh ( berbiska : Murakuc , Arabiska : مراكش Murrākuš , lokala uttal: Mərrakəš ), känd som den "röda staden", är den viktigaste tidigare kejserliga staden i Marocko : s historia.


Staden Marrakech är huvudstad i mitten av sydvästra ekonomiska regionen Marrakech-Tensift-Al Haouz , nära foten av snöklädda Atlasbergen , som även den 2: a största staden i Marocko.

Liksom många nordafrikanska städer, omfattar staden Marrakech både en gammal befäst stad (den stadsdel ) och en intilliggande modern stad (kallas Gueliz ) för en sammanlagd befolkning på 1.070.000. Det är betjänad av Menara Airport ( IATE kod: RAK ) och en järnvägsförbindelse till Casablanca och i norr.

Marrakech har den största traditionella marknaden ( Souk ) i Marocko och har också en av de livligaste torg i Afrika och i världen, Djemaa el Fna .Torget livliga akrobater, sagoberättare, säljare vatten, dansare och musiker. På natten matstånd öppnar på torget förvandla den till en enorm upptagen uteservering.

Före tillkomsten av Almoraviderna på 11-talet, var området styrde från staden Aghmat . Den Almoravid ledare, Abu-Bakr Ibn-Umar bestämde Aghmat blev överfulla och valde att bygga en ny huvudstad. Han bestämde sig för att bygga den på slätterna nära Tensift floden . Han valde platsen för Marrakech, eftersom det var i neutralt territorium mellan två stammar som tävlar om äran att vara värd den nya huvudstaden. Arbetet startade i maj 1070, men Abu-Bakr återkallades till Sahara för att slå ned ett uppror i januari 1071 och staden blev klar med hans ställföreträdare och eventuella efterträdare Yusuf ibn Tashfin .

Staden upplevde sin största period under ledning av Yaqub al-Mansur , den tredje Almohad sultanen. Ett antal poeter och forskare gick in i staden under sin regeringstid och han började byggandet av Koutoubia moskén och en ny Kasbah.
Innan regeringstid Moulay Ismail var Marrakech huvudstad i Marocko . Efter hans regeringstid, flyttade hans sonson huvudstaden tillbaka till Marrakech från Meknès .

I århundraden Marrakech har varit känd för sina "sju heliga". När sufism stod på höjden av sin popularitet, under regeringstiden av Moulay Ismail , var festivalen av de sju heliga grundades av Abu Ali al-Hassan al-Yusi på begäran av sultanen. Gravar av flera kända figurer flyttades till Marrakech för att locka pilgrimer på samma sätt Essaouira gjorde på den tiden med sin Regrega festivaler. De sju heliga (sebaatou rizjel) är nu en väl etablerad institution som lockar besökare från överallt. De sju heliga inkluderar Sidi Bel Abbas (skyddshelgon av staden), Sidi Muhammad al-Jazuli , Sidi Abu al-Qasim al-Suhayli , Cadi Ayyad ben Moussa , Abdelaziz al-Tebaa och Abdallah al-Ghazwani .

Marrakech dominerades under första hälften av 20-talet av T'hami El Glaoui , "Sagan om Atlas", och Pasha av Marrakech. Poeten av staden var Mohammed Ben Brahim och hans favorit plats var café Al-Masraf. De dikter och sånger av Ben Brahim är fortfarande känd av hjärtat av många Marrakshi.

Upplagd av Bengt kl. tisdag, augusti 16, 2011

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)