Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

tisdag 16 augusti 2011

Vaud. (Schweiz)

Vaud är en av 26 kantoner i Schweiz och är beläget i Romandy , den fransktalande sydvästra delen av landet.


Huvudstaden är Lausanne . Namnet på Kanton i Schweiz andra språk Vaud i italienska ( italienska uttal: [vo] ), Waadt i tyska ( uttalas [VA ː t] ), och VaD i rätoromanska .

Längs sjöarna var Vaud bebodd under förhistorisk tid. Senare, den keltiska stam helvetierna bebodda området. Stammen besegrades av Caesar 's trupper i 58 f.Kr. och som en följd av romarna bosatte sig i området. Städerna Vevey ( latin : Viviscus ) och Lausanne ( Lausonium eller Lausonna ) är två av de många städer som fastställts av romarna.

I 27 f.Kr. staten Civitas Helvetiorum bildades runt huvudstaden i Avenches ( Aventicum ). Det finns fortfarande många romerska lämningar runt om i stan idag. Mellan den 2 och den 4: e århundradet området var flera gånger invaderades av Alemannic stammar, och i 5: e århundradet burgunderna ockuperade området. Den merovingiska frankerna ersättas senare burgunderna. Deras inflyttning varade inte länge heller, och i 888 området för kantonen Vaud gjordes en del av det karolingiska riket .

I 1032 den Zähringens Tyskland besegrade burgunderna. Den Zähringens själva lyckades 1218 genom räkning av Savojen . Det var endast under räknas av Savojen att området fick politisk enighet, om inrättande av Barony Vaud . En del sträcker sig från Attalens till floden Sarine, i norr, absorberades av kantonen Fribourg.

Eftersom kraften i Savoys sjönk i början av 15-talet var landet ockuperat av trupper från Bern . Genom att 1536 var området helt bifogas. Reformationen startades av medarbetare i John Calvin som Pierre Viret , inklusive en berömd debatt i katedralen i Lausanne, men det var bara ett avgörande genomföras när Bern lägga sin fulla kraft bakom den.

Berner passagerarna var inte populär bland befolkningen. År 1723, major Abraham Davel ledde en revolt mot Bern, i protest mot vad han såg som ett förnekande av politiska rättigheter av den fransktalande Vaudois från tyskspråkiga Berner, och senare halshuggen. Senare, inspirerat av Franska revolutionen , drev Vaudois ut Berner guvernör år 1798 och förklarade Lemanic republiken . Vaud nationalister som Frédéric-César de La Harpe hade krävt franskt ingripande i befriande området och franska revolutionära trupper flyttade in, tar över hela Schweiz sig i processen och inrätta Helvetic republiken . Under Napoleon I , blev det kantonen Léman .

Oro för avskaffandet av feodala rättigheter och skatter lett till ökad missnöje, som kulminerade i revolt Bourla-Papey våren 1802, tätt följd av Stecklikrieg som kom i slutet av hela Helvetic republiken. I 1803, gick Vaud den återinstalleras Schweiziska edsförbundet. Trots Berner försök att återta Vaud, har det varit en suverän kanton sedan dess.

I det 19th århundradet, var kantonen Vaud en uttalad motståndare till Sonderbund katolska separatistiska rörelsen, vilket ledde till ingripande 1847 av 99.000 schweiziska federala trupper under general Henri Dufour mot 79.000 separatister, i vad som kallas Sonderbund kriget. Separation hindrades på bekostnad av mycket få liv. Den nuvarande konstitutionen datum Den 14 april 2003, ersätter den ena från 1885.

Inga kommentarer: