Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

torsdag 16 december 2010

Mougins. (Frankrike)

Mougins är en kommun i Alpes-Maritimes avdelning i sydöstra Frankrike.

Det ligger på höjderna av Cannes , i stadsdelen Grasse . Mougins är en 15-minuters bilresa från Cannes. Byn är omgiven av skog, såsom Valmasque skogen. I byn finns tallar, oliver, och Cypern träd.

I modern tid har Mougins frekventerades och bebos av många artister och kändisar, däribland Pablo Picasso, Jean Cocteau, Fernand Léger, Francis Picabia, Man Ray, Arman, Yves Klein, César Baldaccini, Paul Éluard, Yves Saint Laurent, Christian Dior, Winston Churchill, Catherine Deneuve, Edith Piaf och Jacques Brel, för att nämna några. Pablo Picasso tillbringade de sista 12 åren av sitt liv i Mougins (1961-1973), där han dog. Han bodde i en "mas" (bondgård) vid Notre-Dame-de-vie, som är en liten kulle strax intill den gamla byn Mougins och intill det 12: e-talet kapell med samma namn. Picassos ateljé var i den gamla byn i en byggnad som nu är turistbyrån, medan studio Fernand Léger var över vad som nu är byn vinbutik, bredvid den bakre delen av Mougins Museum of Classical Art (MMoCA).

Mougins har en stark kulinariska historia med så stora kockar som Roger Verge och Alain Ducasse har lyckats restauranger i byn. Båda var synonymt med restaurangen L'amandier, som ligger i hjärtat av den gamla byn. Denna restaurang finns kvar än idag och är inrymt i ett viktigt gammal byggnad, som under medeltiden var detta tingshuset av munkarna i Saint Honorat, innan han blev en mandel kvarn i 18th/19th århundraden. Denis Fetisson, som fick Jacquart Trophy för Rising Star i gastronomi under 2006, har nu hand L'amandier och är också chef och kökschef på La Place de Mougins (tidigare Le Feu Follet, regelbundet besöks av Picasso) som är en annan viktig restaurang i hjärtat av den gamla byn. Fetisson flyttade till Mougins i april 2010 har bara varit köksmästare vid två-stjärna i Guide Michelin Restaurangen Le Cheval Blanc, i Courchevel strax före. Precis som Ducasse arbetade Fetisson på L'amandier i sin tidiga karriär innan han återvände till Mougins igen 2010.

Mougins värd för den årliga "International Festival Gastronomi Mougins" eller "Les Etoiles de Mougins", en internationell gastronomisk händelse äger rum varje september i byn.

Med tanke på sin närhet till Cannes, är Mougins också ofta turistmål för Hollywoodstjärnor under filmfestivalen i Cannes. Dame Elizabeth Taylor var värd för "amfAR" AIDS Charity middag för att eliten i Hollywood under nästan 10 år fram till 2008.

Kullen av Mougins har varit ockuperat sedan förromerska perioden. Forntida Liguriska stammar som befolkade kusten mellan Provence och Toscana , så småningom upp i spridningen av det romerska riket och sedan blev en del av en tjänsteman liguriska stat som skapades av kejsar Augustus (X Regio). Den liguriska område motstod flera invasioner under den bysantinska tiden, innan staden Genua tog fast kontroll över den liguriska regionen och dominerade den mellan 11 och 15-talen. Mycket av mitt "gamla" by går tillbaka till denna period. I 11: e århundradet greven av Antibes gav Mougins sluttningen till munkarna i Saint Honorat (från den närliggande Iles de Lerins strax utanför kusten i Cannes) som fortsatte att administrera byn tills den franska revolutionen. Under denna period var Mougins en befäst by omgiven av vallar och delar av den medeltida stadsmuren finns kvar liksom en av de tre ursprungliga antika porten torn (Porte Sarrazine). Under 18th century kriget i den österrikiska tronföljdskriget , Byn var plundrades av det österrikisk-sardiska arméer och skadats av brand. Efter detta av vallarna var några dekonstrueras och flera nya små gator början 19th century hus byggdes. Under den 19: e och tidig 20th århundradena, Byn var ett centrum för blommig produktion, producerar lavendel, rosor och jasmin för parfymerier i närliggande Grasse. Mougins är en levande by, där både gamla byggnader och den 19: e-talshusen är bebodda som de alltid har varit.

Kyrkan Saint-Jacques-le-Majeur är beläget i hjärtat av byn och går tillbaka till 11-talet, även om inredningen har byggts i 20-talet.

Kommendant Amédée-François Pascal Lamy , föddes i Mougins i februari 1858, och dog i slaget vid Kousseri i Tchad i april 1900. Fort-Lamy i Tchad är uppkallad efter honom, men döptes om N'Djamena 1973. De viktigaste "plats" i byn är uppkallad efter kommendant Lamy och back-gatan byhus att han var född i har en plakett för att visa var han bodde.

Inga kommentarer: