Bologna. (Italien)

Bologna är en stad i Italien, huvudort i provinsen Bologna och huvudstad i regionen Emilia-Romagna. Staden, som har omkring 370 000 invånare (2003) har Europas äldsta universitet grundat 1088, Universitetet i Bologna. Staden har givit namn åt den sk Bolognaprocessen som är ett samarbete mellan europeiska utbildningsministrar. Bologna är säte för ärkebiskop.

Bologna är även känt som "la grassa" (den feta) med hänvisning till stadens kulinariska traditioner. Ett annat vanligt använt smeknamn är "la rossa" ("den röda") vilket ibland sägs hänvisa till fasadfärgerna (jfr Florens, "den vita" staden) men som många snarare förknippar med stadens politiska hemvist då Bologna är omtalad som en vänsterorienterad stad.

Den 2 augusti 1980 kl 10.25 detonerade en bomb på Bolognas järnvägsstation. 86 personer dödades, ca 200 skadades och stora delar av stationen förstördes. Se vidare: Bombdådet i Bologna

Bologna är huvudstaden i provinsen med samma namn, och ligger vid Apenninernas fot mellan floderna Reno och Savena. Bologna är strategiskt belägen som en knutpunkt för alla vägar över Alperna från Simplon till Trieste till Apenninerna och till Toscana samt östkusten till Brindisi och Tarent, varför handeln har blomstrat där ända sedan romarrikets dagar.

Under förhållandevis lång tid försvarades Bologna endast av en enkel enceinte utanför den gamla ringmuren, anlagd med några 500 meter framför denna detacherade jordverk, mot söder skyddades den av flera fort som byggts i yngre tider, bland vilka Montebedullo ligger på 20, Monteveglio på 17, Oliveto på 16 och San Lorenzo på 12 km. avstånd från enceinten, vilken vid fortens tillkomst jämte jordverken i norr därmed slopades.

Staden själv, omgiven av gamla murar och gravar, bildar en oregelbunden sexhörning med trånga och krokiga gator. Dess centrum bildar Piazza del Nettuno med Neptunsbrunnen (av Giovanni Bologna) och Piazza Vittorio Emmanuele med Viktor Emanuels 1888 avtäckta ryttarstaty. I närheten av det sistnämnda står de båda berömda lutande tornen, det ena, påbörjat av Asinelli 1109 och uppkallat efter honom, 83 meter högt med 1,23 meters avvikelse från lodlinjen, det andra, kallat Garisenda efter sin byggmästare, 47,5 meter högt med 2,4 meters avvikelse.

I Bologna finns dessutom en anrik botanisk trädgård, en konstakademi (stiftad av påven Klemens XIII) m.fl. vetenskapliga institutioner och samlingar. Bologna har även vetenskapsakademi (den så kallade Istituto delle scienze, stiftad 1690, öppnad 1714).

Mest bekant är Bologna för sitt universitet, Italiens äldsta och ett av dess utmärktaste, vilket stiftades egentligen först 1158, men räknar sin uppkomst från en äldre lärdomsskola - det firade 1888 sin 800-åriga tillvaro. Av stolthet över detta universitet präglade staden på sina mynt: "Bononia docet" (läromästarinnan) och har tillnamnet "la dotta" (det lärda).

Bologna är en välbyggd stad. Bland dess byggnader märks Palazzo del Podestá, i vilket kung Enzio satt fången i 23 år, kyrkorna San Petronio, den största av stadens 75 kyrkor, samt San Domenico med dominikanordens stiftare Dominicus sarkofag.

Det är en av Italiens äldsta städer. Det anlades under namnet Felsina av etruskerna, koloniserades av romarna och kallades av dessa Bononia, troligen efter det galliska folkslaget bonii. I stadens närhet avslöts 43 f.Kr. det andra triumviratet. Pomponius Mela benämnde Bononia som en av de fem opulentissimae (rikaste) städerna i Italien. Efter romerska rikets fall ingick Bologna i Exarkatet, men intogs sedan av langobarderna.

Karl den store gjorde Bologna till en fri stat. Under senare hälften av 1100-talet och förra hälften av 1200-talet var staden så mäktig, att den till och med kunde föra krig med de tyska kejsarna. Sedan 1506 var Bologna huvudsakligen en del av Kyrkostaten. I Bologna kröntes 1530 Karl V till kejsare av Klemens VII; dit överflyttades 1547 det tridentinska kyrkomötet, som där höll två sittningar.

Universitetet tilldrog sig många historiskt bemärkta personer, som Gratianus och Irnerius vilka gjorde Bologna till ett europeiskt centrum för rättsvetenskap, samt Dante, Boccaccio och Petrarca.

1254 antog Bologna Legge del Paradiso (Paradislagen), som förbjöd slaveri; slavarna köptes samtidigt upp med stadens finanser och släpptes fria.

1796 ingick det i den Cisalpinska republiken, kom 1815 åter till Kyrkostaten, men gjorde 1821 och 1831 uppror mot påven och hölls 1849-59 besatt av österrikarna. I mars 1860 förklarade Bologna sin anslutning till kungariket Sardinien.