Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

lördag 4 april 2009

Bjärtrå.

Bjärtrå församling är en församling inom Svenska kyrkan i Ådalsbygdens pastorat i Härnösand-Kramfors kontrakt av Härnösands stift och ligger i Kramfors kommun, Västernorrlands län, Ångermanland. Församlingens område tillhör det gamla Ångermanlands södra domsagas tingslag. Församlingen ligger i sydöstra Ångermanland på Ångermanälvens östra sida ungefär "mitt emot" Kramfors. Församlingen genomkorsas i söder av länsväg 332 (gamla E4) och i nordväst av länsväg 333 samt 334.
Sockenområdet är småbergigt med kuperade dalbygder längs älven och har höjder på upp till 400 möh. Det är rikt på småsjöar.
Norrifrån räknat omfattar församlingens nordöstra del bland annat orterna Marieberg, Nyhamn, Köja, Nässom med hembygdsgård samt Strinne med Bjärtrå kyrka. Helt i väster gränsar församlingen mot Ytterlännäs församling och tangerar här Sandslåns tätort samt innefattar Dannero travbana. Innanför Sandslån ligger Kungsgårdsfjärden med den gamla Kungsgården.
I sydväst gränsar församlingen, i älvens mitt, mot Gudmundrå församling. I denna sydvästra del av församlingen ligger bland annat orterna Mäland, Lugnvik samt Lugnviksstrand, den senare vid Sandöbrons östra landfäste. Sandö med gamla Sandö glasbruk och Sandö sågverk ligger i församlingens sydvästligaste spets. I detta område gränsar församlingen på en sträcka av cirka 3 km över land mot Nora socken. På Gålåbergets sydsluttning ligger "tresockenmötet" Bjärtrå-Nora-Skog. Härifrån gränsar församlingen i öster på en sträcka av cirka 13 km, mot Skogs socken upp till Viksättviken av Saltsjön (110 möh). Byn Bålsjö och sjön Bålsjön (75 möh) samt byn Grössjö och sjön Grössjön (54 möh) ligger i denna trakt.
I nordost gränsar församlingen mot Ullångers församling. Den nordligaste punkten ligger på Björnsjökullen, som utgör "tresockenmöte" Bjärtrå-Ullånger-Styrnäs. Härifrån gränsar församlingen i nordväst mot Styrnäs församling till "tresockenmötet" Bjärtrå-Styrnäs-Ytterlännäs strax norr om Dannero.
Mellan Strinnefjärden i norr och Lugnviksfjärden i söder ligger en halvö, som sticker ut i Ångermanälven ungefär mitt emot Kramfors. Byarna Lockne, Säter och Starrhugget ligger på norra delen av halvön, vilken i övrigt beskrives i en separat artikel om byn Norrland (by), som ligger i södra delen av halvön. Största orten på halvön är Mäland. Man har funnit omkring 40 fornlämningar i församlingen. Det rör sig om några rösen på bronsålderns kustnivåer samt gravhögar från järnåldern, av vilka de senare utgör flertalet av lämningarna.
Bjärtrå församling hade 4857 invånare år 1924, vilket innebär att en minskning om cirka 65% har ägt rum sean dess.

Upplagd av Bengt kl. lördag, april 04, 2009

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)