Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

onsdag 17 februari 2010

Pays de la Loire. (Frankrike)

Pays-de-la-Loire är en region i nordvästra Frankrike, vid kusten mot Atlanten. Regionen bildades tämligen sent, och historiskt har området tillhört bland annat Bretagne och Anjou. Regionshuvudstaden är Nantes. Pays-de-la-Loire är belägen vid Biscayabukten, norr om regionen Poitou-Charentes, med Centre till öster, Basse-Normandie i norr, och Bretagne i nordväst. Namnet härrör från floden Loire, och betyder "Loireflodens land"; flera av Loires tillflöden samlar sig i huvudfloden i detta område, och den har sin mynning i Nantes. En stor del av Loireflodens områden ligger emellertid utanför denna region. Floden Maine bildas i regionen där floderna Mayenne och Sarthe flyter samman. Vid Atlanten, i Bourgneufbukten, finns ett par öar som tillhör regionen, bland annat Île de Noirmoutier och Île d'Yeu.
Regionen är en av de métropoles d'équilibre (balanserande metropoliter) som Frankrike grundade under 1900-talet, och regionens gränser saknar därmed historisk grundval. Regionhuvudstaden Nantes med omgivningar tillhörde förr Bretagne och utgjorde 20% av den provinsen. Hela provinsen Anjou och provinsen Maine ingår i Pays-de-la-Loire. Vidare ingår mindre områden från regionen Poitou-Charentes, departementet Perche och Touraine.
Regionen består av departementen Loire-Atlantique, Mayenne, Maine-et-Loire, Sarthe, och Vendée. Viktiga städer är bland annat Angers, Châteaubriant, La Roche-sur-Yon, Laval, Le Mans, Nantes, Rezé och Orvault.
Landskapet utgörs huvudsakligen av lågland och floddalar, men vid Boulogne i söder finns en liten bergskedja. Sydöst om Nantes finns sjön Lac de Grand-Lieu. Det finns flera naturliga parker i regionen, bland annat Brière och i Poitou. Eftersom regionen är så ung, har den ingen gemensam historia. Nantes var huvudort i den historiska provinsen Bretagne, varmed Château des Ducs de Bretagne är belägen där, och dess områdes historia sammanfaller med Bretagnes. Staden bildades av gallerna, och romarna kallade den Civitas Namnetum. Anjou har spelat en framträdande roll i historien såsom hertigdöme, liksom Maine. Anjou tillhörde länge England och sedan Neapel, och blev franskt först 1480.

Upplagd av Bengt kl. onsdag, februari 17, 2010

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)