Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

måndag 18 april 2011

Eskisehir. (Turkiet)

Eskişehir är en stad i nordvästra Turkiet och huvudstad i provinsen Eskişehir . Enligt 2009 års folkräkning, stadens befolkning är 631.905. Staden ligger på stranden av floden Porsuk , 792 meter över havet, där den har utsikt över den bördiga frygiska Valley. I de närbelägna bergen kan man finna varma källor. Staden är 233 km (145 mi) väster om Ankara , 330 km (205 mi) sydost om Istanbul och 78 km (48 mi) nordost om Kütahya . Distriktet har en yta av 2.678 km 2 (1.034 m.ö.h.)

Namnet Eskişehir betyder ordagrant Old City i turkiska , vilket för övrigt staden grundades av frygierna i ca 1000 f Kr. Många frygiska artefakter och skulpturer kan fortfarande hittas i dess arkeologiska museum. Det finns också ett museum för sjöskum sten, vars produktion är fortfarande märkbara, används för att göra högkvalitativa sjöskum rören . I det fjärde århundradet e.Kr. staden flyttades cirka tio mil nordost från Karadja Hissar (Karacahisar) till Shehir Euyuk (Şehirhöyük.)


När det nämndes av antika geografer, staden var som en av de vackraste i Anatolien .
I likhet med många städer i Anatolien , kristendomen kom efter Konstantin den store gjorde den officiella religionen i Romarriket . Med början den 4: e århundradet, finns register av biskopar som ledamot i Eskisehir. Staden var känd som Dorylaeum, då. En av dessa biskopar, Eusebius , var starkt delaktiga i utformningen av den framväxande dogm av kyrkan.

De flesta av dagens Eskişehir återuppbyggdes efter turkiska frihetskriget (1919-1922) , men ett antal historiska byggnader kvar, såsom Kursunlu Cami moskén. Den arkeologiska platsen för den antika frygiska staden Dorylaeum nära Eskişehir. Staden är känd för sin naturliga varma Svafvelkällorna.

Staden har en stor population av turkisk Crimean tatarer . Den lockade också etniska turkar utvandrat från Balkanländerna såsom Bulgarien , Rumänien , Bosnien och Sandžak som bidragit till utvecklingen av stadens metallindustrin.

Inga kommentarer: