Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

söndag 24 april 2011

Kuusankoski,.

Kuusankoski är en före detta industri-stad och kommun i Finland , som ligger i regionen Kymmenedalen i provinsen Södra Finlands . Befolkningen i Kuusankoski var 20.392 (2003) och den totala arealen var 129,5 km ² varav 114 km ² var mark och 14,56 km ² vatten. Den är belägen cirka 130 kilometer (80 km) nordost om den finska huvudstaden Helsingfors . Kuusankoski är främst känt för papperstillverkning och tre stora komplex fabriken. Det är ibland smeknamnet "Paper Finlands huvudstad".
Kuusankoski (som en kommun , inte uppgörelsen), bildades 1921 från delar av angränsande Itis och Valkeala . Det fick status Kauppala (bokstavligen "en plats för handel" ) 1957 och blev en stad 1973.


Historien om Kuusankoski under de senaste ett och ett halvt sekel har varit nära knutna till inrättandet av pappersfabriker och deras utveckling. Inrättandet av fabrikerna går tillbaka till 1870-talet och 1890-talet, när forsen i floden Kymmene gjordes för att leverera el till en vaken industrin. Sedan dess och fram till modern tid av automatisering , fabriker har de arbeten som erbjuds på många generationer av Kuusankoski medborgare, vilket gör området något mer välmående än de angränsande regionerna. Idag påverkan av fabriker på vardagen har något minskat, men deras historiska betydelse är fortfarande väl kända.

Kuusankoski sägs vara den mest socialdemokratiska stad i Finland. Den socialdemokratiska partiet i Finland har fått mer än 50-60% stöd i olika val . I termer av inkomst per invånare, är Kuusankoski bland de 20 rikaste kommunerna i Finland .
Stadsbilden i Kuusankoski består mestadels av element-baserade höghus byggda under 1960-talet. Men det finns några undantag, till exempel en skola och en kyrka byggdes i början av förra seklet. En annan typ av arkitektur representeras av kultur byggnaden Kuusankoskitalo , en typisk skapandet av moderna finsk arkitektur , och ett bibliotek byggt i funktionalistisk stil. Stadsbilden präglas också av den vackra Kymmene älv som kurvor genom staden.
Fotbollsspelare Sami Hyypiä är från Kuusankoski. En annan berömd person som bor i denna stad är fritt Nightwish sångerska Tarja Turunen.

Från och med 2009, de sex kommuner - Kouvola , Kuusankoski, Elimäki , Anjalankoski , Valkeala och Jaala Finland - konsoliderades, som står för den nya kommunen Kouvola med en befolkning på över 80.000, som är den 10: e största staden.

Inga kommentarer: