Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

måndag 25 april 2011

Castelo Branco.

Staden Castelo Branco består av en församling med en befolkning på 30.649 .
Den ligger i Castelo Branco kommun i Castelo Branco District .

Castelo Branco fått sitt namn från den tidigare förekomsten av en Luso-romerska Castrum berikade eller bosättning kallad Castra Leuca, på toppen av en kulle i Colina da Cardosa. Befolkningen växte på sluttningarna av denna kulle.


Lite är känt om historia innan 1182. Det finns dock ett dokument från detta datum, som hänvisar till donationen till Tempel av ett stycke land som heter Vila Franca da Cardosa, av en adlig Fernandes Sanches. I 1213 det fick sin självständighet eller Foral och namnet Castel-Branco visas för första gången. påven Innocentius III bekräftat detta i 1215 gav det namnet Castelobranco.

Det var runt denna tid som Tempelriddarna byggde murarna och slottet.
År 1510 en ny Foral var medgett Manuel I och år 1642 staden fått status av Vila de Castelo Branco. År 1771 Castelo Branco blev stad och påven Clemens XIV skapade stiftet Castelo Branco 1881.

År 1858 en telegraf linje öppnades mellan Abrantes och Castelo Branco och år 1860 i staden fick sitt första offentliga belysning. År 1959 blev huvudstad i distriktet med samma namn.
Det viktigaste monumentet i Castelo Branco är Jardim do Paço Episkopala (Garden of the Episcopal Palace). Det är en av de vackraste barockträdgården i Portugal och innehåller statyer av allegorier, kungar och zodiaktecknen, arrangerade runt dammar, terrasser och trappor.

Inga kommentarer: