Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

torsdag 7 april 2011

Brev till Gud.

Johnny kom in i köket där hans mamma förberedde middagen.

Han skulle snart fylla år och han tänkte att det nu var ett bra tillfälle att tala om vad han önskade sig.
- Mamma, jag vill ha en cykel i födelsedagspresent.

Nu var Johnny något av en bråkstake. Han hade hamnat i trubbel både i skolan och hemma.

Så hans mamma frågade om han tyckte att han förtjänade att få en cykel i födelsedagspresent. Naturligtvis tycke Johnny det.

Johnnys mamma tyckte att han kunde behöva tänka över hur han uppfört sig det senaste året.

Och, då hon var religiös, bad hon Johnny skriva ett brev till Gud och berätta för honom varför han förtjänade en cykel i födelsedagspresent.

Johnny gick upp på sitt rum och satte sig att skriva ett brev till Gud.

1:a brevet:
Käre Gud,
Jag har varit en väldigt snäll pojke detta år och jag vill ha en cykel i födelsedagspresent. Jag vill ha en röd.
Din vän
Johnny

Johnny viste förstås att det här var inte sant. Han hade inte varit någon väldigt snäll pojke i år, så han rev sönder brevet och började med ett nytt.

2:a brevet
Käre Gud,
Det här är din vän Johnny. Jag har varit en ganska snäll pojke i år och jag vill ha en röd cykel i födelsedagspresent.
Tack så mycket,
Johnny

Johnny viste att inte det här var sant heller. Han rev sönder brevet och började på ett nytt.

3:e brevet
Käre Gud,
Jag har skött mig det här året och jag vill verkligen ha en röd cykel i födelsedagspresent.
Johnny

Johnny viste att han kunde inte sända det här brevet heller till Gud. Johnny var verkligen upprörd. Han gick ned till sin mamma och sa att han ville gå till kyrkan.

- Se bara till att du är hemma i tid för middagen, svarade hon.

Johnny gick gatan bort till kyrkan och upp till altaret. Han tittade sig omkring för att se om någon annan var där.

Han tog statyn av Jungfru Maria, stoppade den innanför jackan och sprang ut ur kyrkan, nedför gatan, in i huset och upp på sitt rum.

När han stängt dörren om sig satte han sig ned med papper och penna. Johnny började skriva sitt brev till Gud.

4:e brevet
JAG HAR DIN MORSA. OM DU VILL SE HENNE IGEN, SKICKA CYCKELN.
DU VET VEM

Upplagd av Bengt kl. torsdag, april 07, 2011

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)