Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

fredag 15 april 2011

Letohrad. (Tjeckien)

Letohrad ( tjeckiska uttal: [lɛtoɦrat] , fram till 1950 kallades Kyšperk , tyska : Geiersberg ) är en stad i Pardubice region i Tjeckien . Den har omkring 6200 invånare. Staden ligger under Orlice bergen , vid floden Ticha Orlice .
Byar Červená, Kuncice och Orlice är administrativa delarna av Letohrad.

Kyšperk
Det första omnämnandet i ett skriftligt dokument kommer från 1308 - under regeringstiden av en svag kung på slottet Geiersberg hyste skurk adelsmän trakassera sina grannländer. I 1513 Kyšperk omnämndes första gången som stad. Under det sista kvartalet av 17th century ägaren av staden Hynek Jetřich Vitanovský från Vlčkovice förbättrats kraftigt sitt tillstånd: han order att bygga om fästningen till ett barockpalats, grundade en barockkyrkan St Wenceslas (denna kyrka är vackert dekorerad med fantastiska plåster (stuckatur) av den italienska mästare Giovanni Maderna ) var handcraftsmen tillåtas att fastställa gillen, och ett sjukhus för fattiga och gamla människor grundades. Den stora branden från 1824 brann 76 hus. I 1874 en järnväg korsas Kyšperk, börjar tillväxten av industrin i staden.

Červená byn
Byn hette Rotnek fram till 1950. Den är skild från resten av staden genom en klippa som kallas Hruby Kamen med ett kors på toppen.

Kuncice byn
Byn omnämns första gången i ett skriftligt dokument från 1292. I 1685 en tegelsten kyrka grundades. Det byggdes 1761. Castelet Ovčín byggdes 1686. Från och med andra halvan av 19th century fram till 1922 ett fosfor matcher tillverkning funnits här. Byn blev en del av Letohrad 1950.

Orlice byn
Platsen nämns första gången i ett skriftligt dokument från 1361 (en liten fästning fanns här) under sitt ursprungliga namn Pratum (på latin ). Sedan 1406 har det kallats Orlice. Byn har en gammal kyrka som brann ner under HUSSIT Wars och för sista gången byggdes år 1711. Sedan slutet av 19th century flera textilfabriker har byggts här.

Letohrad idag

Den huvudsakliga källan till sysselsättning efter andra världskriget har elektrotekniska industrin och produktion av byggmaterial, samt jordbruk. Paneláks byggdes för att tillhandahålla bostäder. Efter sammetsrevolutionen 1989, den historiska stadskärnan renoverades.
Staden försöker locka turister med kulturella festivaler, idrottsevenemang och rik samling av historiska sevärdheter.
Letohrad har en partner stan Hausen am Albis i Schweiz .

Inga kommentarer: