Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

onsdag 10 augusti 2011

Stara Zagora. (Bulgarien)

Stara Zagora ( bulgariska : Стара Загора ) är den sjätte största staden i Bulgarien , och ett nationellt viktigt ekonomiskt centrum. Beläget i södra Bulgarien, det är den administrativa huvudstaden i homonyma Stara Zagora provinsen .


Från och med februari 2011 har staden en befolkning på 136.363 invånare. Enligt Operativa program för regional utveckling i Bulgarien tätorten Stara Zagora är den femte största i Bulgarien och har en befolkning på 213.444 inhabtans .

Stara Zagora är känt som staden raka gator, lindar och poeter .

Staden Stara Zagora är en av de äldsta städerna i Europa med en åtta tusen åriga historia. Det gynnsamma geografiska och klimatiska förhållanden i området runt Stara Zagora bidragit till att flera förhistoriska bosättningar i det förflutna. Mer än 100 förhistoriska högar från 6: e till 3: e årtusendet f.Kr. hittades i närheten av Stara Zagora. En av dem, de Bereketska högen, är den största i Bulgarien, som innehåller spår av människor som bodde där från New stenåldern (6: e årtusendet f.Kr.) till medeltiden (12-talet). En förhistorisk bosättning finns inom själva staden. Två bostäder från stenål

dern finns bevarade i den neolitiska Bostäder Museum. Dessa är de bäst bevarade bostäder från ny sten eller yngre stenåldern (6: e årtusendet f.Kr.) i Europa och innehåller en rik samling av verktyg och artefakter. Den äldsta koppargruvor i Europa (5: e årtusendet f.Kr.) påträffades 8 km (4,97 mi) öster om staden, en stor del av kopparmalm hämtades från 11 gruvor av de gamla invånarna i detta land som handlade med den över hela kontinenten .

Staden Stara Zagora är en av de äldsta städerna i Europa. Ligger vid korsvägen av flera civilisationer, är Stara Zagora en viktig del i den europeiska kulturella rutter mosaik. Bebos av Thracians, antikens greker, romare, ottomaner och bulgarer, bär denna unika stad den historiska avtryck av de forna civilisationer tillsammans med många av sina historiska skatter. Bevis på dess livslängd kan hittas i multiplar namn av staden, var och en i samband med en annan tid av sin utveckling.

Upplagd av Bengt kl. onsdag, augusti 10, 2011

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)