Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

fredag 26 mars 2010

Cambridge. (London)

Cambridge är en gammal engelsk universitetsstad och administrativt centrum för Cambridgeshire. Staden är belägen omkring 8 mil norr om London. År 2001 hade Cambridge 108 863 invånare (varav 22 153 studenter). Genom staden flyter floden Cam, som genom en krök ringar in den medeltida stadskärnan.
Cambridge är bäst känt för sitt universitet, inklusive det världskända Cavendish Laboratory (uppkallat efter Henry Cavendish), den vackra byggnad som inrymmer kapellet för King's College, samt universitetsbiblioteket. Horisonten i staden domineras av de sistnämnda två byggnaderna. Staden är också hjärtat i "Silicon Fen", den brittiska IT-industrins centrum. Den första stora utvecklingen av området inleddes med Roman invasion av Storbritannien omkring AD 40. Slottshöjden gjort Cambridge ett bra ställe för en militär utpost som att försvara River Cam. Det var också övergångsstället för Via Devana som länkade Colchester in Essex med garnisonerna på Lincoln och norr. Denna romersk bosättning har identifierats som Duroliponte.
Bosättningen förblev ett regionalt centrum under de 350 år efter den romerska ockupationen, fram till omkring AD 400. Romerska vägar och muromgärdade inhägnader kan fortfarande ses i området.
Duroliponte innebär bron över Duro eller duroliVerkar som att härleda ur det keltiska ordet för vatten. Efter romarna hade lämnat Saxarna tog över den mark och runt Castle Hill. Deras gravgods har hittats i området. Under anglosaxiska gånger Cambridge gynnats av goda handelsförbindelserna över annars är svåra att resa fenlands. Av 7th århundradet.Men rapporterade besökare från närliggande Ely att Cambridge hade minskat kraftigt. Cambridge nämns i Anglosaxiska krönikan som "Grantebrycge".
Ankomsten av Vikings i Cambridge spelades in i den anglosaxiska krönikan i 875. Viking regel Danelagen. Ålade av 878 Vikingarnas kraftfulla handel vanor orsakade Cambridge att växa snabbt. Under denna period centrum av staden flyttas från Castle Hill på vänstra av floden till det område som nu kallas Quayside på högra stranden. Efter utgången av Viking period saxarna hade en kort återvända till makten, byggnad St Bene't's Church 1025, som står stilla i Bene't Street.

Inga kommentarer: